kvack-kvack

Så trött som jag var igår har jag sällan varit. Jag vet inte vad det var för fel som var galet. Jag vaknade 11.30 (!!), fick stressa omkring hemma så att jag skulle hinna packa det sista och pyssla lite innan jag sprang till bussen som skulle ta mig till tågstationen.

Jag var helt matt och trodde jag skulle tuppa av på väg till bussen och på tåget var jag som medvetslös när jag inte satt i någon sorts komatös dimma.

Mamma hämtade upp mig på stationen i hemstaden och när vi kom hem käkade vi. När klockan var 21 var jag så trött att min kropp riktigt skrek efter vila/sömn. Det gjorde fysiskt ont i hela kroppen.

Så jag trillade i säng och sov som en medvetslös hela natten och när jag vaknade strax efter 7 imorse hade jag ingen aning om var jag befann mig, helt desorienterad.

Idag känner jag mig i alla fall pigg. För första gången på evigheter, känns det som. Och tur är väl det, det är ju omöjligt att göra ett hyfsat jobb när kroppen strejkar på det där viset.

Tur också att det varit en lugn dag på distriktet. Förutom allt datakrångel jag satt med i förmiddags.

Jag kollade på när kollega J opererade en bråckgris. Fascinerande! Jag packade bilen och begav mig sen ut på de ynka två resor jag hade idag. En besiktning av häst på ett ställe och sen en gård med en kossa med diarré och en kossa med spentramp.

Nu väntar jag på skjuts hem, jag har ju inte bilen med mig ner den här gången och eftersom mamma behövde bilen idag körde hon mig till jobbet imorse och ska hämta mig nu, alldeles snart.

Imorgon ska jag vara på smådjur hela dagen, så då blir det garanterat mer att göra…