Tre bra saker

1) Jag har världens roligaste jobb

2) Jag har världens bästa Kärlek som hade köpt de två finaste heliumballongerna jag någonsin sett till mig samt hade middagen klar när jag kom hem idag

3) Jag har sett en kottmamma och en kottpappa göra små igelkottbebisar

Ledig dag

Idag är min lediga dag. Den är välbehövlig efter gårdagen.

När jag kom kl 13 skulle jag ta lite egna bokade patienter. Det hade varit lugnt på akuten hela dagen och akutveterinären verkade nästan lite uttråkad. Skönt, tänkte jag, då fortsätter det förhoppningsvis vara hyfsat lugnt under kvällen när jag går på akutpasset.

Men någon timme senare rasade det in 5-6 riktigt sjuka patienter samtidigt och akutveterinären från tidigare hade lämnat över några som hon inte hann med. Helt plötsligt stod eftermiddagens akutveterinär och hann inte med, det ramlade in patient efter patient och situationen var smått kaotisk.

Alla tillgängliga veterinärer fick hoppa in på akuten och hjälpa till, däribland jag. Jag tror vi var fyra veterinärer på gång samtidigt på akuten och våra stackars sköterskor slet som galningar. Rummen räckte inte till för alla patienter.

Det var lite pyssel med att få allt att funka med inskrivningar och ordinationer och remisser till blodprover och ultraljud osv. En patient ramlade mellan stolarna och höll på att missas. Det var tur att jag hade den i åtanke senare på kvällen, annars hade det inte blivit så bra. Den kom under behandling och blev opererad under kvällen. Puh!

När jag så skulle gå på mitt riktiga akutpass var det relativt lugnt, men jag var helt slut och var tvungen att ta en matpaus.

Resten av kvällen sprang jag mest omkring, än hit och än dit. Det administrativa tar sån förbaskad tid! Säg att en patient är på djursjukhuset i två timmar innan den kan gå hem och jag debiterat färdigt. Då har jag ägnat kanske 10-20 minuter med djuret och djurägare, resten är rent pappersgöra. Remisser, ordinationer, röntgen, ultraljud osv. Kanske skulle man blivit djursjukvårdare istället, de har betydligt mer djurkontakt och inte det yttersta ansvaret.

Jag var hur som helst som en urlakad sill när passet väl var slut och jag skulle åka hem. Jag kommer inte ens ihåg att jag släckte lampan, jag tror jag sov innan jag lade huvudet på kudden.

Men idag är jag ledig och har en massa ärenden att uträtta. Kärleken är också ledig, så vi får nästan som en liten minihelg mitt i veckan. Skönt! Och imorgon är sista arbetsdagen för mig den här veckan. Jag jobbar ju inte ihjäl mig precis :) (inte som på distrikt, gubevars)

Operation

Snirk-snark!

Idag har jag stått iklädd operationsmössa och munskydd hela dagen. Kirurgi är roligt. När man får utföra det själv. Mindre kul att titta på. Kirurger är dessutom ett konstigt släkte, fast det var ju inget nytt. “Min” veterinär var i alla fall hur rar som helst.

Kärleken jobbar ikväll, men jag valde att åka hem ändå, eftersom jag börjar sent imorgon. Vad ska jag göra i mitt minimala lilla rum till kl 13 imorgon, liksom? Nä, det var bättre att åka hem och kunna krama Kärleken i natt när han kommer hem.

Och vattna i trädgården också. (Jag klagar inte på vädret, det är alldeles underbart. Men liite regn hade inte skadat.) Jag har hittat pärlhyacint, påsklilja, gullviva, scilla, nån annan blå blomma, förgätmigej, någon sorts viol och vitsippor i trädgården. Och spenaten och salladen jag sådde börjar komma upp. Alla astrarna dog, däremot. Det var bara att så nya.

Imorgon går jag min första “riktiga” dag. Det ska bli jättekul!

Besök

Det är så skönt med helg! Man uppskattar ledigheten mer när man inte är ledig jämt :)

Igår sov jag halva dagen, tvättade två maskiner tvätt, pysslade i trädgården och satt en stund i trädgården i solen med en bok. Ljuvligt! Jag hängde min tvätt på tork utomhus. Kärlekens tvätt och vår gemensamma tvätt var jag tvungen att hänga inne, så att det inte kommer så mycket pollen på den. Min stackars allergiska sambo. Jag lider verkligen med honom. Han ser ut som Rudolf med röda mulen idag och nyser och nyser och ögonen rinner. Trots antihistaminer. Inte lätt att njuta av våren då.

Jag ringde förresten polisen (eller rättare sagt Kärleken, eftersom han jobbade vid det tillfället) igår också, eftersom våra grannar bråkade så. Jag trodde de höll på att ha ihjäl varandra allra minst. Så Kärlekens kollegor kom hit och pratade med grannarna och allt blev lugnt. Det var tydligen ingen fara på taket. Puh!

Idag sov jag inte fullt lika länge. Största delen av dagen har jag tillbringat i Sollentuna hemma hos svägerskan och Lillan. Bror jobbar hela helgen, så honom såg jag inte skymten av. Jag, svägerskan och Lillan tog en promenad till Helenelund och köpte en glass. Lillan somnade i vagnen. När vi kom hem drack vi lite kaffe och satt och snackade om allt mellan himmel och jord. Hon är bra, min svägerska! Jag kommer sakna dem asmycket när de flyttar tillbaks till västsverige om fem veckor!

Tänk att inte bara kunna kvista över på en kopp kaffe och en mysstund med Lillan :(

Nu håller Kärleken på att laga mat och jag har röjt upp lite i röran här hemma. Kärlekens svägerska är på besök här nere och tänkte komma förbi tillsammans med sin kusin och yngsta sonen. Det var egentligen meningen att vi skulle ha lite grillafton tillsammans med vänner här ikväll. Kärleken hade alldeles glömt bort sin svägerska. Vi tar grillaftonen på onsdag istället. Då är jag ju ledig. Hoppas att det blir bra väder bara!

Den här veckan jobbar jag bara tre dagar. Ledig på onsdag och så är det röd dag på fredag. På tisdag gör jag min allra första “egna” dag, med egna patienter på egen lista. Jag börjar inte förrän kl 13 och går på akutpasset kl 16.30. Hujedamej! Det värsta passet av alla på första dagen. Men det ska bli kul och spännande samtidigt. Jag lär ju ha att göra, det brukar välla in patienter på akuten.

Imorgon är sista “gå-bredvid-dagen”. Den ska jag tillbringa på operationsavdelningen. Spännande!

Helg igen

Den här veckan har gått betydligt snabbare än förra. Säkert för att jag har haft lite mer att göra. Igår hade jag egna patienter på en av vårdavdelningarna och gjorde allt som skulle göras med dem. Ordinerade blodprover, tog ett par rektalsvabbar, undersökte, ordinerade läkemedel och dropp, pratade med djurägare. Det var kul.

Idag har jag gått runt lite i receptionen, på labb och på rehab.

För övrigt är det underbart att komma hem efter en lååång dag till världens snyggaste karl, få ärtsoppa och pannkaka med sylt och grädde serverat och sen en grundlig upphångling. Sweet! I can live with that!

Nu är det helg. Kärleken ska jobba, men jag är ledig och ska sova, pyssla i trädgården och kanske umgås med någon annan som är ledig. Om sisådär 10 minuter kommer Kärleken hem med sushi (från Yukikos såklart), sen blir det mys i soffan för hela slanten.

Fick förresten betydligt mer i lön den här månaden än jag räknat med. Trodde jag bara skulle få traktamente och reseräkning från jobbet i västsverige, men jag hade visst lite provisioner som inte kom med på förra utbetalningen. Dessutom trodde jag att jag skulle få lön för denna månaden först i maj, men så var det inte. Så det blev en del klirr i kassan den här månaden också.

Härligt!

Vård

Idag har jag hängt med veterinärerna på vårdavdelningen. Det är inte så mycket jag har kunnat göra, jag har tittat på några patienter och lämnat hem en hund som vårdats klart och som blev jätteglad över att träffa matte.

Man får dock se en del intressanta saker – fraktur på ryggkota, livmoderinflammationer, gastrocnemiusruptur, korsbandsruptur och zygomaticusfraktur. Man lär sig något nytt varje dag.

Idag fick jag reda på att mina önskemål om lediga dagar (jag ska vara ledig en dag i veckan, eftersom jag bara ska jobba 80%) på antingen måndagar eller fredagar inte gick att genomföra. Istället blir min lediga dag på onsdagar. Hur mycket suger inte det?! Det är bara att gilla läget och se varje onsdag som en liten minihelg att hämta andan på mitt i veckan.

Det hade varit trevligt med lite längre sammanhängande ledighet, dock.

Muskelknutorna i nacke och axlar ökar exponentiellt med tiden. Jag är helt knölig, trots daglig massage. Inom en inte allt för avlägsen framtid lär hela jag bestå av en enda stor muskelknuta. Aj!

Åh nej

Det var väldigt länge sen sist, men imorse vaknade jag med fullskalig migrän. Sån där migrän som gör det i princip omöjligt att ta sig upp ur sängen för att ta en tablett. Jag fick ta mig samman för att ragla ut i köket och fråga Kärleken som satt och åt frukost om det var okej att jag stannade hemma idag. (Ja, jag är fortfarande alldeles för mycket “duktig flicka” för att fatta såna beslut på egen hand.)

Polis som han är, beordrade han mig genast i säng och kom med en tablett till mig. En tablett som kom i retur någon halvtimme senare efter jag gjort en i det närmaste herkulisk ansträngning att ringa mig sjuk till jobbet.

Blääk!

Nu framåt lunch börjar jag känna mig som en människa igen. Nu ska jag bara få i mig lite kaffe (och hoppas på att få behålla det) och ta en dusch.

Jag som hade sett fram emot att slippa köra själv till jobbet idag, eftersom kollegan skulle hämta upp mig. Nåja, på torsdag gör vi ett nytt försök – imorgon är det ju jag som kör igen.

Burr

Fy för bövelen, vilket läskigt hus! Bara trädgården gave me the creeps! Det såg mysigt ut som bara den på bilderna på internet, men verkligheten var helt annorlunda kunde vi konstatera ganska snabbt.

Huset var som hel labyrint med gångar och små rum överallt och i källaren var det som små celler och burar och mitt i alltihop stod ett stort bord i rostfritt stål, typ obduktionsbord. Hela trädgården var inhängnad i olika avdelningar med 2 meter högt stängsel.

Mannen som bott (och kanske dött – det var ett dödsbo) där var konservator och hade haft en massa fåglar och andra djur. Kanske han dödade dem och stoppade upp dem sen. *ryys* Jag hade varit livrädd om jag bott i det huset. Alla rum var sneda och vinda, vilket väl får betraktas som normalt i ett hus från 1700-talet, och man blev lätt sjösjuk med inslag av klaustrofobi när man vandrade omkring där inne.

Nej, för sjutton gubbar, där ville vi INTE bo! Vi gick en snabb sväng och sen slängde vi broschyren och gick därifrån. Usch, det gick kalla kårar längs med ryggraden på mig när vi var där.

Vi har varit så duktiga idag att vi har tvättat Kärlekens bil, veckorhandlat samt bytt däck och luftat däcken på båda våra bilar.

Nu blir det söndagsstek och om bara några timmar måste jag krypa till sängs om jag ska orka upp i svinottan och åka tråkvägen till jobbat imorgon. Jag måste säga att det tar emot. Hade det bara varit jobbet, hade det varit jobbigt nog. Att dessutom vara helt slut när man väl kommer dit, gör det inte lättare. Men jag vänjer mig väl. Och på tisdag behöver jag inte köra. Då kör kollegan och jag kan sitta och sova.

På något vis tror jag det kommer kännas lättare när jag väl börjar jobba “på riktigt” och inte bara går bredvid. Om inte annat går väl tiden fortare och jag har inte tid att känna efter hur fantastiskt trött jag faktiskt är. Det är segt att bara gå och titta på klockan en hel dag!

Ua

Ah, besiktigade bilen utan anmärkning idag. En sten föll från mitt hjärta. Nu ska jag bara boka tid för service. Det får bli när jag fått mitt schema så jag vet hur jag jobbar framöver.

Förutom att besiktiga bilen har vi även gjort nyttiga saker som att tvätta min bil, byta en baklykta på den, köpa planteringsjord och lite växter till trädgården. Jag har planterat ut astrarna som stått på tillväxt (och nu ser jag att det är minusgrader ute – typiskt!) och planterat växterna jag köpte i nya rabatten.

På eftermiddagen kom Svägerskan och Lillan på besök eftersom lillebror behövde plugga ifred. Så mysigt att pussa och krama på Lillan och busa med henne i soffan. Hon kryper omkring och säger “där” och pekar på allt hon får syn på. Ett par, tre steg kan hon ta utan att dratta på ändan också. Gullunge! Vi gick ner till lekparken har nere också och Lillan gungade och log sitt varggrin. Faster och Lillan åkte rutchkana också. Skojigt som bara den! De stannade på middag innan de åkte hem. Efter det har jag och Kärleken bara legat i soffan och degat.

Imorgon ska vi på husvisning, tvätta Kärlekens bil och byta till sommardäck på båda bilarna (fast det kanske är dumt nu när det ändå blev minusgrader?).