Maror

Jag verkar ha kommt in i något sorts stim av mardrömmar. Minst ett par varje natt den senaste veckan. De värsta är de där jag drömmer att jag drömmer en mardröm, att den är så hemsk att jag i drömmen förstår att det är en mardröm. Och så drömmer jag att jag vaknar, jag blir lättad över att ha vaknat, allt är som vanligt. Så går jag upp ur sängen och mardrömmen tar vid där den slutade när jag drömde att jag vaknade. Rörigt? Det är inget emot vad det är att drömma så. Jag kan drömma att jag vaknar tre, fyra gånger innan jag faktiskt vaknar, och då vågar jag knappt tro på att jag faktiskt är vaken, på riktigt. Lakanen är helt dyngsura efter en sån pärs.

Kan det vara en biverkning av Citodon, tro?

Fast igår tog jag förstås inga.

Jag längtar tills jag är så bra i ryggen att jag kan göra annat än att sitta uppallad i soffan och spela tv-spel eller läsa! Då ska jag

  • Köra bil
  • Jobba
  • Städa (dammråttorna börjar anta pudelstorlek)
  • Pyssla i trädgården – ogräset och gräsmattan frodas och allt regn har gjort att växterna med lång stjälk har lagt sig
  • Plantera ut solrosorna intill kortsidan av huset. Vilket innebär att jag först måste gräva små rabatter och fylla med jord
  • Sätta på mig byxor och strumpor på under två minuter
  • Gå ut och dansa med grannen, nybliven singel (nu ska vi ut imorn, men jag betvivlar att jag ska dansa särskilt mycket)
  • Ha sex i andra positioner än de enda två min rygg klarar av
  • Bajsa utan Lactulose

Ja, ni ser ju vilket glamouröst liv jag kommer få när min rygg är bra igen!

Förövrigt kan jag meddela att Lactulose is the shit! Bokstavligt talat! Jag väger i snitt två kilo mindre idag än vad jag gjorde igår vid samma tid.

Tänkte att ni kanske ville veta det.