Jobbajobbajoobba

Åter i Uppsala efter en härlig minisemester med Kärleken i Jämtland.

Vi har varit på deras sommarställe och slagit gräs med lie, fiskat (jag fick en stor och fet abborre!), skjutit älg (jag låg hemma och sov i sängvärmen, Kärleken var med på passet där älgen sköts och var mycket nöjd när han kom hem), spelat schack, löst korsord och levt lantliv i största allmänhet.

Vi har även varit i “storstan” och hälsat på Kärlekens syskon och syskonbarn, vi var ute och drack öl och käkade en bit mat med Kärlekens bäste vän med flickvän, vi hälsade på hos vänner i en fin liten stuga mitt ute på landet och vi tog en lång promenad till en fornborg med finfin utsikt.

Vi har blivit fruktansvärt bortskämda av Kärlekens föräldrar och det har känts som om vi bott på hotell. Vi har bara sovit, satt oss vid dukat bord och sen gjort vad vi velat/orkat. För trötta har vi varit, både han och jag. Sovit 10 timmar per natt samt en tupplur efter middagen.

Igår åkte jag ner ensam med tåget. Svärmor hade gjort små miniköttfärspajer till mig att äta på tåget. Hur gulligt är inte det?! Kärleken stannar kvar ett par dagar till för att umgås med familjen. Förhoppningsvis kommer han hem på onsdag kväll. Det är så tomt och trist här utan honom!

Idag skulle jag vara extraresurs på jobbet. Jag gick upp och satte mig i veterinärrummet med en kopp kaffe för att kolla igenom provsvar, remisssvar och telefontider. Innan jag började ringa kollade jag i bokningslistan om det var mycket att göra på akuten, ifall jag behövdes där nere. Då fick jag till min förskräckelse se att jag hade en egen lista med bokade patienter. Hoppsansaharen! Det hade ingen informerat mig om och nu var klockan 8.20. Jag kastade mig ner för att ta emot den första patienten som fått vänta i 20 minuter.

Den patienten kom aldrig som tur var. Men det var fullt ös medvetslös hela dagen. Först den bokade listan på förmidddagen (som naturligtvis körde ihop sig så jag bara fick en snabblunch) sen en hel hög med akutpatienter. Vi ska egentligen vara två akutveterinärer på måndags- och fredagseftermiddagar, men det är så många som är sjuka så jag fick ta itu med röran på egen hand. Jag jobbade på bra, så när jag gick av mitt pass var det bara 4 patienter som väntade.

Dagens mest spännande fall var en liten minigris som inte fick ut sina småkultingar. Utan att gå in på detaljer slutade det inte så bra för den lilla grisen :(   Jag fick plocka fram mina obefintliga griskunskaper (griskursen var den tråkigaste jäkla skiten jag varit med om, men det har nog andra förklaringar än just själva kursen i sig. Jag mådde inget vidare just då.) och vi gjorde så gott vi kunde, men ibland räcker inte det.

Varit hemifrån 13 timmar idag, eftersom jag blev tvungen att vara kvar nästan en timme på jobbet. Handlade på vägen hem, eftersom kyl och skafferi var tomt. Lagat mat, ätit, packat upp från semestern.

Och nu är det bannemej dags att gå och lägga sig. Till råga på allt känns det som om jag håller på att bli sjuk. Sandpapper i halsen och hosta. Ont i musklerna. Ingen grissjuka, tack.