Komplisert

Idag har det varit idel komplicerade fall på jobbet. Och det är ju schysst när det blir bokat en “fortsatt utredning trötthet och bradycardi” på 20 minuter. Det blir hjärtultraljud, EKG, atropintest, nytt EKG. Det tar lite mer än 20 minuter, om vi säger så. Lunch? Äh, det är överskattat.

På akuten hann jag inte med särskilt många patienter, just för att de jag hade var så kluriga.

Det ena handlade om en liten valp som hade haft feber och var jättetrött och slö. Han luktade illa ur munnen och hade mjölktänder kvar som satt dubbelt med de permanenta tänderna. Jag snöade in helt på tänderna, men kunde inte hitta något som skulle förklara febern eller slöheten. I förbifarten nämnde djurägarna att han varit så dålig under dagen att han till och med kissat inne. Visserligen är han en valp, men han har varit rumsren länge.

Äh, tänkte jag, vi tar väl ett urinprov, vem vet, han kanske har en urinvägsinfektion. Och så tar vi lite infektionsprover bara för att.

Valpens urinprov engagerade hela labbet, varenda BMA kom och kikade på sedimentet och rev sig i huvudet. För det första hade han 3+ på protein i urinen. För det andra 2+ på blod. Lite för många vita blodkroppar i sedimentet. So far låter det som en urinvägsinfektion. Men i sedimentet såg man även massor av stora, hyalina och korniga cylindrar. Det betyder att det är något fel som är galet med njurarna.

Jag levererade beskedet till djurägarna som såklart blev chockade och ledsna. Sen vidare in på ultraljudet för att se hur njurarna såg ut på bild samt ett kompletterande prov på njurfunktionen.

Njurarna var inte fina på ultraljudet, den delen av njurarna som sköter om själva filtrationen var alldeles svullen och stor. Inflammerad/infekterad kan man tro. Och när filtrationen inte fungerar läcker proteiner ut. Det är lite som ett kaffefilter. Normalt ska kaffepulvret vara kvar i filtret och bara själva filtratet, dvs det färdiga kaffet, ska komma ner i kaffekannan. Ungefär så är det med filtrationen i njurarna också – proteiner är för stora för att slippa igenom filtret i vanliga fall. Men om filtret blir skadat kan proteinerna (eller kaffepulvret) läcka ut. Och man får protein i urinen (eller sump i kaffet).

Matte grät och var jätteorolig och ledsen. Såklart! Jag satte valpisen på dropp och intravenös antibiotika. Sen kunde den få gå hem för att återkomma för samma procedur imorgon.

Jag hoppas så innerligt att det går bra för valpisen!

Nu till något helt annat. Ni doktorer eller nästandoktorer som läser här. I need en gratiskonsultation via sajberspejs.

Förra veckan fick jag kalasont i vänster ben, typ i knäveck och lateralt om knät. Det gjorde verkligen svinont. Men det försvann på ett dygn eller så. Sen började vänster fot att domna och nu har den varit domnad till och från (mest till) i ungefär en vecka. Igår kändes den mest som en köttklump. Och idag gör det så infernaliskt ont i foten. Ett tag kunde jag inte ens stödja på den. Och den är fortfarande domnad. Jag kan inte ens säga var i foten det gör ont. Ena studen är det medialt ungefär vid hålfoten, ibland vid hälsenan, ibland lateralt vid fotknölen, ibland vid tårna. Det molvärker lite men ffa gör det svinont att gå och det liksom strålar och skär. Jag är inte varm, svullen, blå eller kall. Jag har lindat foten nu (med ett jättefint bandage med tassavtryck på) och då gör det lite mindre ont.

Diagnos, please?

På sjukvårdsrådgivningen sa de: ta en Alvedon (först sa de Ipren. NÄHÄDU, sa jag, det blir inget av med det!) och ring vårdcentralen imorgon om det inte är bättre. Mhm, och om det är en propp? Och den far iväg och sätter sig i lungor eller hjärna?

*hypokondrisk*