Den stora sömnen

Idag vaknade jag och kände mig inte död av trötthet. Jag tittade på klockan och efter lite räknande kom jag fram till att jag sovit 13 timmar. OMG!

Jag till och med drömmer att jag är trött. Härom natten drömde jag att jag var jagad av någon som ville ha ihjäl mig. Jag gömde mig i något prång men var så trött att jag somnade, hur jag än försökte kunde jag inte hålla mig vaken. Jag hörde hur den som jagade mig kom närmre och närmre och jag visste att om jag blev hittad skulle jag dö, men det hjälpte inte, jag somnade ändå. I drömmen fick jag kämpa så hårt för att vakna att jag vaknade i verkligheten också, men inte ens i verkligheten kunde jag hålla mig vaken.

I natt drömde jag att jag var på väg till en anställningsintervju. Jag cyklade. Jag var så trött att jag somnade medan jag cyklade. Jag försökte att vakna för att inte krocka eller bli påkörd eller köra ner i diket, men det var omöjligt att vakna, även där.

Jag har nu varit vaken i ungefär 5 timmar och börjar gäspa så smått.

Jaja, så nu ska jag sluta tjata och gnälla om hur trött jag är!

Jag har faktiskt orkat mig ut idag. I två omgångar. En promenad till G-sunda centrum och köpte lite förnödenheter. Sen en promenad till parkeringen där jag plockat ur batteriet ur min bil. Eller nej, det gjorde jag inte. Det var det Kärleken som gjorde. Jag tittade på och kom med glada tillrop. Nu står batteriet här inne på laddning. Hoppas på att slippa köpa ett nytt, ska ju ändå snart sälja bilen. Vi måste ju ha en kombi när Mini kommer. Och aircondition. Och en massa fancy krockskydd. Min bil har varken eller. Inte ens ABS-bromsar…

Imorgon lånar jag Kärlekens lilla röda bil till jobbet, han får ta bussen hem från sitt jobb imorgon bitti.

Imorgon ska jag jobba. Jippie! *ögonrull*