What a day!

Vilken dag det var igår! Strålande solsken och väldigt, väldigt varmt!

Vi började dagen med att pyssla lite i trädgården. Kärleken klippte gräs och jag rensade lite ogräs. Runt lunch fick vi finfrämmande från huvudstaden. De hade till och med med sig lunch som de bjöd på – supergod sallad med haloumiost och hembakt bröd. Mums! Självklart satt vi ute i finvädret. De har en liten dotter på 9 månader eller så, som fick sitta i Minis framtida barnstol under ett parasoll.

Jag hade förberett en paj, så när vi ätit klart flyttade vi oss faktiskt inomhus, eftersom det nästan var för varmt för att sitta ute. Lilla K tyckte iaf att det var behagligare inomhus. Vi drack kaffe och åt hallonpaj med glass. Yummy!

Lilla K var trött, men samtidigt lite speedad, eftersom det fanns så mycket nytt att upptäcka, så vi tog en barnvagnspromenad så att hon kunde få somna. Jag klarade faktiskt att ta mig runt den korta rundan, men sen hade jag rejäla lökringar under armarna. Fräsch som en nyponros…

Grabbarna åkte och handlade medan vi tjejer stannade hemma och snackade och pussade bebis. När de kom hem satte vi igång grillen och slängde på lite laxfilé. Jag kokade ris och gjorde sallad och sås. Självklart åt vi ute. Grannhunden Bosse kom på besök och tyckte det var prima liv att få städa upp under bordet efter lilla K som sprätt mat über alles.

Framåt kvällen drog besökarna hem och vi kraschlandade i soffan, helt utmattade. I alla fall jag.

Idag känner jag mig nästan lite bakis. Supertrött och mer svullen än någonsin tidigare. Jävlar, om Mini kommer på övertid, då förstår jag inte hur jag ska stå ut! Det är den 16 maj idag, om exakt en månad är h*n beräknad att komma. En månad…. Det känns som en evighet när man har ont ungefär överallt. Jag har brutalt ont i ryggen, fötterna och händerna.

Om vi har tur kommer Mini redan om 10 dagar. Det går bra. Det får du gärna göra, Mini, så mamman kan få bli människa igen och inte bara en behållare. Fast det är klart, sen börjar ju det riktigt jobbiga :D

Vi fick låna en slipmaskin av vännerna från huvudstaden, men vi har inga slippapper. Jag betvivlar att det går att få bort all färg som är påkletad på kökssoffan som vi fick hemkörd till dörren igår. Helst vill jag ha den trävit, men jag misstänker att vi kommer få måla den. Då blir den vit. Och så ska jag byta tyg till dynan också. Det blir nog något grönt, skulle jag tro.

Jag riktigt längtar efter att få iordning i köket, så man kan börja äta mat vid ett köksbord som en riktig familj, istället för att glufsa i sig maten framför tvn. Jag hoppas att det inte är en massa leveranstid på köksmöblerna, utan att vi kan få med oss dem hem imorgon.

Idag har jag inte orkat så mycket. Vi skruvade ihop skötbordet och gjorde iordning det hela med blöjor och tvättlappar och allt i badrummet på övervåningen. Skötbordet är för stort, så vi har fått ställa det på ett suboptimalt sätt inne i det lilla badrummet, men jag tror att det ska funka ändå. Vi lär ju bara byta blöjor på övervåningen på nätterna, på dagarna är vi ju för det mesta på nedervåningen.

Jag har provat slipmaskinen lite och insett att mina händer nog inte riktigt klarar av det, de gör för ont. Kärleken får engagera sig i kökssoffan, tror jag bestämt.

Kärleken har klippt klart gräsmattan idag och jag rensade lite mer i rabatterna. Nu tror jag det blir halvryggläge i soffan med fötterna högt resten av dagen. Samt ett par Alvedon. AJ, min rygg!