Tryck

Hu, igår trodde jag Mini skulle spränga min muff! När det lilla barnet stökar omkring med sitt fixerade huvud i mitt bäcken är det som om någon kör in glödgade knivar dit solen aldrig skiner. Ojojoj, epidural verkar vara en bra idé!

Idag har Mini varit lugnare men jag har haft mycket sammandragningar. De har inte gjort direkt ont, men shit, vilket tryck det blir! Det trycker på neråt så jag nästan tappar andan. Tycker det är lite konstigt att det inte gör ont. De håller i sig länge också. Tycker att magen är konstant stenhård.

Och jag är förundrad över att den däringa påsen som Mini ligger och badar i inte går sönder av trycket. Eller ja, det gör den ju, så småningom. Men med tanke på hur ofta och hur länge jag haft täta sammandragningar (sen vecka 25 eller så) är det konstigt att den fortfarande är hel.

På onsdag går jag in i vecka 40. Sista veckan… Förhoppningsvis. På onsdag ska jag också till barnmorskan för det sista besöket. Förhoppningsvis. Jag ska be henne ta en liten kik för att se hur den däringa tappen ser ut egentligen. Om den börjar bli redo. Och om den börjar bli det, kanske hon kan svepa lite hinnor…

Kärleken har fått erbjudande om extrajobb på onsdag. Jag tycker han ska ta det, men han vill inte. Han kommer nämligen befinna sig som mest 50 mil härifrån. Och det vore ju suboptimalt om Mini bestämde sig för att komma just då eller när han är på väg till dit han ska. Han kan ju inte bara vända och köra tillbaks, tyvärr. Det klokaste vore såklart att han inte tog extrajobbet, men jag är sugen på pengarna ;) Och om jag har rätt kommer Mini inte komma förrän den 18:e.