… och ännu mer vatten…

Sex timmar efter första vattenfallet och jag väntar fortfarande på värkarna. Men Mini verkar trivas alldeles för bra där inne. Stökar omkring lite och verkar ganska obrydd av det hela. Men herregud, så mycket vatten det kommer! Vid det här laget är det mer än en liter kan jag lova! Nu har jag på mig ett par av Minis blöjor. De där bindorna räckte inte långt…

Kärleken har åkt till jobbet, men innan dess packade han ner lite fler saker i bb-väskan. Som nu har blivit två. De kommer tro att vi ska flytta in där när vi väl kommer. Han passade också på att döda en fluga vid köksbordet så våldsamt att flugsmällan gick i tusen bitar och flugan smätte iväg och fastnade som ett klet på väggen en halvmeter bort. Lite nervös, kanske.

Själv känner jag mig konstigt lugn. Det känns mest ganska overkligt att det faktiskt är max 3 dygn tills det sätter igång. Jag har ingen aning om vad jag ska förvänta mig.

Nu ska jag vattna blommorna ute och inne, ringa barnmorskan och säga att jag inte kommer idag, ringa styvmormor och säga att jag inte kommer på utlovat besök idag (heller), ta en välbehövlig dusch och SEN ska jag vila på soffan igen innan jag åker in till Uppsala. För jag är trött!

Vatten

Hoppla hej, här händer det saker. Vi plaskar oss in i vecka 40 idag.

Vaknade och var uppe och kissade kl 1.45 i natt. La mig och låg och halvsov och lyssnade på talbok och irriterade mig på min visslande näsa när det plötsligt blev alldeles blött.

Hmm.

Krystade till lite och jodå, det blev ännu mer blött. Tur att jag bäddat med plastad frotté tänkte jag och väckte Kärleken.

Gick upp, bytte trosor, satte på mig en binda, la en tjock handduk i sängen ovanpå lakanet. Det smårinner mest hela tiden. Väntar på att värkarna ska komma, men nejdå. Självklart inte. För min hyperaktiva livmoder som roat sig med sammandragningar i stort sett var tredje minut i flera månader är såklart alldeles uttröttad vid det här laget.

Tänkte försöka somna om, jag lär behöva all vila jag kan få. Men nu är det inte elvisp-barnet som håller mig vaken. Nu är det elvisp-tankarna och premiärnerverna. Kärleken har somnat om och ska gå till jobbet om det inte kommer några värkar. För det kan dra ut på tiden. Upp till tre dygn innan igångsättning.

När jag ringde förlossningen fick jag en tid till bedömningsmottagnignen kl 13 idag. De ska kolla så att det är vattnet som gått. Det kan jag med säkerhet säga att det är. Ingen tvekan. Så tar de en CTG-kurva också.

Vilken tur att vi packade om bb-väskan igår och gjorde allt klart för avfärd.

Vilken otur att vi ännu inte köpt ny bil eller babyskydd. Men ett babyskydd kan Kärleken köpa på vägen hem från jobbet idag och montera in i sin bil imorgon när han fått hjälp med att koppla ur airbagen. Jag har en känsla av att det kommer bli en igångsättning av det här. Har haft det på känn ungefär hela graviditeten.

I’ll keep you posted under dagen, så att säga. Jag ska äta och dricka lite och försöka vila på soffan en stund.

På återseende.