Det här med sömn

Det är knappt man tror det är sant att så små bebisar sover så bra som Viran gör just nu.

Två nätter i rad har hon sovit hela nätter. Hon har vaknat, ätit ett skrovmål och sen somnat om. Två nätter i rad har hon sovit 12 timmar!

Och när hon väl vaknar för dagen är hon pigg och glad, skrattar och pratar och är allmänt ljuvlig. Så orkar hon vara vaken en timme ungefär, sen somnar hon igen.

Inget massa skrikande och kinkande.

På kvällarna somnar hon och sover ett par timmar tidigt, runt 20. Sen vill hon ha mat. Man ser på henne att hon är jättetrött, men jag håller henne vaken. Sätter på pyjamas, byter blöja, pratar och leker lite. Och hon är på ett strålande humör, man kan nästan tro att hon går på nån sorts knark, som hon skrattar och bär sig åt :D Precis innan kinkandet börjar, lägger jag henne mot mitt bröst, går ett varv på nedervåningen, upp för trappen (som smäller som pistolskott när man går i den), tar ett varv i barnkammaren, in i sovrummet, står en stund vid hennes säng och sniffar i hennes hår, lägger ner henne. Hon tittar upp på mig, gruffar lite och gosar in sig mot kudden och somnar.

Det är ju inte så svårt, det här med att vara mamma ;)

Jag hyser inga illusioner om att det kommer hålla i sig. Men jag passar på att njuta och vara stolt och glad så länge det gör det. För i natt eller imorgon eller en annan natt kommer det vara skrik och kink igen, det är jag övertygad om.

Men fy, så kallt det är ute! Är hösten redan här?

Bra, bättre, bäst

Alltså, vi har verkligen världens bästa bebis!

  1. Hon somnade för natten klockan 21.30
  2. Hon somnade själv i sin säng, utan en massa bärande och vyssande
  3. Hon sov oavbrutet till 6.30!!! (gissa om boobsen höll på att sprängas?!)
  4. Hon åt ett skrovmål och somnade om!!!!
  5. Hon vaknade 9.30, åt och pratade en stund med pappan i sängen medan jag gjorde frukost
  6. Hon väger 5410 gram och är 57 cm lång och ligger exakt på kurvan
  7. När vi kom hem från BVC vände hon sig från mage till rygg för första gången!!!!

Mamma hjärta Viran!

Semester i Jämtland

Jo, vi har haft det oförskämt bra. Jämtland har visat sig från sin allra bästa sida, inklusive vädret. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag måste ha varit jämte i mitt tidigare liv. Säkert en gammal surjämte, men ändå ;)

Resan upp gick bra. Viran sov hela resan med ett par korta avbrott för mat och blöjbyte. Vi trodde inte att hon skulle kunna sova på natten bara för det, men hon har sovit som Törnrosa hela vistelsen. Bara vaknat en gång per natt för mat. En enda natt ville hon ha mat två gånger och en natt sov hon hela natten!

Vi har varit ute på båttur på Storsjön. Svärfar styrde båten och svärmor, Kärleken, Viran och jag satt och njöt av sol och vågskvalp.

P8110021

Svärfar på väg ner till båten

P8110028

Ljuvlig utsikt

 

P8110023

Lillan sover till ljudet av båtmotorn

Vi lade till vid en ö och fikade. Dessvärre ville motorn inte starta när vi skulle iväg igen, så vi blev sittandes på bryggan i ungefär fem timmar. Kärlekens bror kom då med en utombordsmotor. Som inte heller ville starta. Inte förrän Kärleken försökte starta den, vill säga :) Stackars svärfar tyckte nog att det var jättejobbigt att han inte fick igång båten igen, men jag tyckte det var mysigt att sitta där på bryggan i solen och lyssna på vågskvalp. Viran gick det inte heller någon nöd på. Maten har jag ju alltid med mig och blöjor fanns det också :)

Vi har också varit på ett sommarkafé där vi träffade en massa ingifta släktingar som passade på att beundra Viran. Vi fikade och pratade länge i solen.

P8120048

Utsikt från kafét

Vi har också hälsat på och fått besök av vänner.

P8190109

Utsikt från en av vännernas balkong

Viran har blivit beundrad av hela tjocka släkten och vännerna. Hon har fått ännu fler mjukisdjur och kasse efter kasse med kläder.

Ett par dagar tillbringade vi i stugan i Fyrås. Vi lagade mat på vedspisen och njöt av frukostar och middagar på verandan, härlig utsikt och vi tog med oss två kartonger med böcker som Kärleken hade i ett uthus. På kvällarna eldade vi i kaminen och tittade på flera avsnitt av The Wire och åt sjuka mängder godis.

P8170105

Utsikt från Fyrås

Vi var inne i Hammerdal och hälsade på Kärlekens mormor och morfar på kyrkogården och åt en glass nere vid vattnet.

Viran trivs numer bäst hos mamma eller pappa, det skriks ganska högljutt när hon är hos någon annan. Men hon har allt lyckats somna i farmors famn några gånger och farbror och faster gillade hon också. Hon har sovit ganska mycket, även på dagtid, hon orkar vara vaken en eller max två timmar. Men när hon är vaken är hon väldigt vaken. Hon är med och uppmärksam och pratar väldigt mycket.

Hon blir både lätt uttråkad och lätt överstimulerad. Det är svårt att hitta balansen. För mycket intryck när hon är koncentrerad får henne att skrika och kinka. För länge på ett och samma ställe eller för lite att titta på får samma effekt. Då får man bära. Bära, bära, bära. Med ansiktet utåt, så att hon kan se. Man får inte sätta sig eller stå till. Det måste vara rörelse hela tiden. Så somnar hon och sover en stund och sen orkar hon vara vaken någon eller ett par timmar till.

Hon orkar hålla upp huvudet själv korta stunder när hon ligger på mage och är väldigt stabil i nacken när man bär henne. Idag rullade hon nästan över från mage till rygg. Jag fick hjälpa henne lite på traven och hon blev superglad när hon kom över på rygg och pratade och pratade. “Äää, ooouu, neeee, däääh, naaain”. Och så tjuter och lite och gurglar och mamman älskar sig vanvettig.

Igår åkte vi hemåt. På vägen stannade vi i Hammarstrand och hälsade på Kärlekens farmor och farfar på kyrkogården. Lillan har fått sitt namn efter Kärlekens farmor, så det kändes inte mer än rätt att presentera dem för varandra.

Det blev en del skrikande och en förfärlig massa bajsande på vägen hem. Hon var snål med bajsandet några dagar, allt som krävdes var tydligen en bilresa. Hon bajsade ner två par bodysar, ett par byxor och fyra blöjor. Alla stopp gjorde att det tog lååång tid att ta sig hem. Så när vi väl landade här hemma orkade vi inte göra något annat än att slappa i soffan framför ännu några avsnitt av The Wire.

P8210113

Det sista av blöjbytena. Tur att det var bra väder, så vi kunde byta blöja på motorhuven :)

Idag lät Kärleken mig få sovmorgon. Efter att ha matat Viran runt 9, somnade jag om och sov till 11. Sen kokade han kaffe till mig och vyssade Viran till sömns när det var dags för middagsvilan. Han lagade till och med middagen medan jag låg på en filt på golvet och skrattade tillsammans med vår dotter.

Jag har i sanning världens bästa Kärlek och Viran har världens bästa pappa. Jag älskar min lilla familj så gränslöst mycket!

Mirakel – visst finns de!

Idag är en stor dag! Idag ska firas med partytrumpeter, ballonger och serpentiner. Varför?

Mammas finaste lilla Elvira har sovit HELA NATTEN!

Jag vet, det är knappt man tror det är sant. Jag vågade inte resa mig upp och kolla om hon levde när klockan närmade sig 7. Tänkte att hon måste ha dött, jag var så rädd!

Men där låg hon och snusade så sött. Mammas lilla sockertopp.

Hon somnade 23.30 av pappas eminenta nattning. Vaknade 7.30 för mat. Nu klockan 8 sover hon igen.

Jag vet, jag kommer ångra att jag skryter om det här. I natt eller en annan natt lär vi få igen för gammal ost. Men just nu, idag, är vi två stolta föräldrar till den ljuvligaste lilla ungen på jorden. Ba så ni vet!

Chocken

Jag laddade inför gårdagsnatten genom att ta en powernap medan Kärleken var ute på barnvagnspromenad med Viran. Jag blev inte så mycket piggare, men på bättre humör. Jag känner mig som världens sämsta mamma och sambo när jag har sovit för lite. Jag bara gnäller och tjatar och har ett tålamod som är kortare än Virans näsa.

Vi började läggningsförsöken runt 21.30. De senaste nätterna har det tagit runt 7 timmar att få henne att somna.

Hon bökade och stökade en del, fick lite magknip, somnade, vaknade efter 10 minuter, i med nappen, hon somnade om.

Och sen sov hon. Klockan 22.30 sov hon.

Klockan 3 vaknade hon, fick mat, somnade om.

Och sov. Till klockan 6. I med nappen och somna om.

Och sov. Till klockan 7. Fick mat och somnade om.

Och sov. Till klockan 10.30.

Chocken höll mig vaken stora delar av natten. Chocken! Jag trodde inte det var sant!

Och hon har sovit stora delar av dagen idag med. Och nu gick jag upp för att lägga henne, beredd på några timmar lång läggningsprocedur. Jag fick ta upp henne en gång, gick ett varv i sovrummet, ut i hallen, in i barnkammaren, ut i hallen, in i sovrummet. La ner henne. Hon sover. Och hon sover fortfarande, 20 minuter senare.

Jag vågar inte riktigt tro på att det är sant. Jag har en liten ångestklump i magen. Hoppas på att sova bättre i natt, lika bra som Viran. För pappan är inte hemma och kan byta av när mamman inte pallar trycket. Han är ute och fångar bovar och knarkomaner på reggaefestivalen hela natten.

En bra grej är att det äntligen börjat hända saker på vågen. Har tappat ett par kilo. Det kan ha med min mission att försöka powerwalka åtminstone varannan dag att göra. Och att jag gör lite små styrkeövningar för mage och rygg lite då och då. Inget avancerat.

Herregud, jag orkar inte göra en enda chin! En graviditet gör inte underverk för varesig styrka eller kondis!

Det konstiga är dock att jag var säker på att jag gått upp i vikt, eftersom den stora amningshungern drabbat mig. Jag överdriver inte när jag säger att jag aldrig varit så här hungrig i hela mitt liv! Igår tryckte jag i mig en halv grillad kyckling och potatissallad för ett helt kompani. Tre timmar senare var jag hungrig igen. Och i natt var jag så hungrig att jag hade ont i magen. Jag fick gå upp och äta en banan.

Men jag tackar och tar emot. Äta som en häst och gå ner i vikt samtidigt. Nu är det “bara” 8 kilo kvar till ursprungsvikten. Jag tänkte ge det till jul, är det inte borta då, får jag ta i med hårdhandskarna.

Nähäpp, man kanske skulle passa på att försöka sova lite nu då. Man vet aldrig när man får sova igen.

YES

Du har väl skrivit på?

Jag köper inga stereotypt “tjejiga” kläder till Viran. Helst inga stereotypt “killiga” heller, men hellre det. Jag vill ha barnkläder som kan bäras av pojkar såväl som flickor. För att det är BARN. Inga dockor. Inga små vuxna.

Pojkar ska kunna vara söta i sina kläder likaväl som flickor ska kunna vara tuffa.