Vanvård

Håhåjaja, jag vanvårdar min blogg. Men hur ska man ha tid, med en bebis som sover i 30-minuterspass ett par gånger om dagen och däremellan kräver konstant underhållning? Och när Kärleken är hemma prioriteras städning, matlagning, tvätt och dusch.

Något jag saknar är att läsa. Idag somnade Elvira på mitt bröst efter hon ätit. Då sitter man liksom fast där. Som tur var hade jag min bok inom räckhåll, så jag kunde läsa lite. I boken som jag började läsa för sisådär ett halvår sen. Svårt att komma in i handlingen…

Idag har jag begått träningspremiär på Curves i Enköping. Det är en träningsform som jag tror passar mig. Man kan träna när man vill under deras öppettider (som är ganska generösa), man tränar bara en halvtimme i stöten. Det är nästan nödvändigt att ha det så om jag ska kunna träna, eftersom Kärleken jobbar skift. Det är väldigt uppstyrt, man kontrollerar pulsen med jämna mellanrum så att man vet att man har ett bra tempo och en gång i månaden väger och mäter man sig. Jag behöver konkreta mål för att hålla ångan uppe, för jag är lat!

Det är svindyrt. Såklart. Men det är också det enda jag “köper” till mig själv nu för tiden. Och nu är det dags för den där bulldegen att försvinna. Jag vill gärna slippa att köpa en helt ny garderob. Dessutom kan det faktum att det är dyrt fungera som en sporre. För jag är den snålaste personen jag känner. Jag skulle gråta blod av att bara kasta bort alla de slantarna. Alltså kommer jag masa mig iväg varesig jag vill eller inte.

Idag när jag kom hem från träningen myste jag en stund med lillis. Och helt plötsligt upptäckte jag att ungen kan sitta! Själv! Det kunde hon ju inte igår! Visserligen ostadigt och rätt vad det är kastar hon sig bakåt eller välter åt sidan, men igår var hon som en hösäck när jag försökte. Ingen styrsel alls. Det är ju läskigt! Hon kan ju inte bara kunna saker sådär, helt plötsligt. Vaffan, snart kommer hon ju köra moppe och vilja vara ute till midnatt! Det går för fort!

Elvira har ju sovit ordentligt risigt den sista tiden. Nu har jag kommit på vad det beror på. Hon har ju varit kall! Stackars liten. Jag är nog världens sämsta morsa :( När jag la på henne duntäcket sov hon mycket bättre.

Och nu har jag instiftat lite läggningsrutiner. Klockan 20 sätter vi på pyjamas. Sen startar vi skivan med vaggvisor och jag sätter mig i gungstolen och ammar. Kärleken går under tiden upp med en värmd vetepåse och lägger i hennes säng så att den är varm och gosig när hon ska lägga sig. När hon är mätt bär jag lite, ibland vill hon tutta lite till. Tillslut somnar hon och jag kan lägga henne i sängen när Kärleken tagit bort vetekudden.

Det fungerar bättre och bättre. Från 1½ timme första gången till 1 timme dagen därpå och idag tog det bara 20 minuter. Sweet! Det är skönt att få lite “vuxentid” tillsammans på kvällen. Mysa i soffan, dricka en irish coffee, läsa, pussas och kramas.

Den stunden, när jag sitter med lillan i famnen i gungstolen och ammar medan vaggvisorna spelar, det är den bästa stunden på dagen tror jag.

Fy sjutton, så bra jag har det! Jag älskar min lilla familj så gränslöst mycket!