Marknad

Igår gjorde Elvira marknadspremiär på Mickelsmässmarknad i Örsundsbro. Hon tog det hela med ro, trots alla tusentals människor. Först sov hon i vagnen, när hon lessnade på det, fick hon åka Babybjörn med pappan.

Vi träffade en fd kollega till mig och slog följe en stund. Hon har en enmånadersbebis och en 2-åring. Vi träffade även på en kollega till Kärleken och hennes man, som är kursare med mig.

Jag åt godis tills jag mådde illa, sen köpte vi en heliumballong till Elvira. Den var i form av en cementbil. När vi skulle åka hem efter ett antal timmar, slet sig ballongen i den kraftiga vinden och landade i en taggbuske. Tragik! :( Jag var ledsen över den där ballongen hela kvällen.

När vi kom hem var vi så slut hela familjen att vi däckade alla tre på soffan och sov i över en timme. Jisses, jag är inte van vid så mycket folk! Nu kommer jag inte behöva se folk på ett halvår, allra minst. Det var skönt att komma hem till lugnet här ute i spenaten.

När det var sängdags för Elvira, gick det INTE att få henne att sova. Hon kom inte i säng förrän närmre 22.30. Puh! Å andra sidan sov hon relativt länge i morse. Skönt för en trött mamma!

När jag mornat mig och matat barnet drog jag iväg till Curves för ett träningspass. Nog effektiv träning, det där. Det kändes på alla möjliga ställen idag. Jag duschade i lugn och ro och passade på att handla hem lite extra gott till frukosten. Typ juice och rostbröd.

I mitt huvud vet jag att Kärleken och jag har lika mycket ansvar för Elvira. Hon är ju Kärlekens barn precis lika mycket som mitt. Att jag står för maten just nu är egentligen det enda som skiljer. Och att jag är mammaledig och därmed har det fulla ansvaret för henne när han jobbar. Trots att jag VET att det är så, att vi har lika mycket ansvar för henne när vi båda är hemma, så har jag dåligt samvete när jag är borta och låter Kärleken ta hand om Elvira. Det känns som om hon är mitt ansvar.

Det är förbannat irriterande, för istället för att bara njuta av att göra saker enbart för mig själv, så har jag en liten klump i magen och ett litet stresspåslag, en röst som säger att jag måste skynda mig hem.

Vad beror det på? Tidigare generationers könsfördelning av hushållsarbete? Luther?

Nu sitter Elvira här bredvid mig och skrattar, pratar, kvittrar och prasslar med sin bok i babysittern. Det roligaste hon vet just nu är när jag låtsasnyser. Så det gör jag lite då och då :)

Däremot blev hon så rädd att hon grät när jag nös på riktigt för en stund sen. Stackars liten.

Och för att fira kanelbullens dag har hon på sig sin kanelbulle-body. Och jag har ätit två kanelbullar. Vaddå?! Jag har faktiskt tränat idag! ;)