Det här med sömn

Hå, burr, så kallt det är! Det är så kallt att snoret fryser till is inne i näsan när man andas! 28 minusgrader när jag och Elvira gick upp i morse. 14,8 grader inne. Jo, för veden tog slut klockan 4 i morse och jag hade INTE lust att gå ut och hämta mer ved i bara trosor och bh i polarkylan. Och jag orkade inte klä på mig heller.

I natt var en något bättre natt för Elvira, så jag känner mig riktigt utvilad. Om man jämför. Jag är fascinerad över att man kan vänja sig vid så lite och så upphackad sömn. I början när Elvira började sova såhär uselt var jag ett vrak. Det är jag inte längre. Trött, ja. Men inte så trött att allt känns meningslöst och hopplöst och okul.

Den här natten såg ut såhär: (jag förstår att ni måste vara grymt ointresserade av hur Elvira sover, jag menar, jag är ju inte särskilt intresserad av hur andras ungar sover. Inte mer än att jag blir en bitterfitta när jag hör om andras ungar som sover hela nätter. Men om jag skriver ner det här nu, har jag ju något att jämföra med sen, när Elvira också börjar sova bättre. För det kommer hon att göra! Eller hur?! Hur som helst, här kommer en bra natt i familjen Mys.)

  • 19.50 – Elvira somnar
  • 20.50 – Elvira vaknar, får flaska, somnar om
  • 21.50 – Elvira vaknar, får flaska, somnar om
  • 22.50 – Elvira vaknar, får flaska, somnar om
  • 01.15 – Elvira vaknar, får napp, skriker efter flaska, får flaska, somnar om
  • 03.10 – Elvira vaknar, får napp, skriker efter flaska, får flaksa, somnar om
  • 03.50 – Elvira vaknar, får flaska, somnar om
  • 07.40 – Elvira vaknar, jag tar upp henne till mig i sängen. Hon somnar om på mitt bröst och jag ligger och kramar henne och luktar på hennes funiga lilla huvud.
  • 08.10 – Elvira vaknar för dagen

Det innebär sju uppvaknanden under 12 timmar. Lite sinnessjukt att jag tycker att det är bra. Det braiga i det hela var att hon sov nästan 4 timmar i sträck på morgonen. Det är någon sorts rekord!

Och ja, jag vet att jag gör fel när jag ger henne flaska varje gång hon vaknar. För hungrig är hon inte, mer än kanske en eller två gånger under natten. Men jag ORKAR bara inte ta den striden under natten. Jag vet att om hon får flaskan somnar hon om, dvs jag får också sova.

Varför hon vaknar? Den som det visste. Det är nog bara en sån där sömncykel, då hon går upp i ytlig sömn, vaknar till och sen vet hon inte hur hon ska göra för att somna om, om hon inte får flaska. Hur jag ska lära henne ett annat sätt att somna om? Ingen aning. Hon somnar aldrig med flaskan eller nappen i munnen, jag tar alltid ut den medan hon är vaken. Napp vill hon inte ha på natten, hon vill ha något att svälja. Vatten eller ersättning.

Nu när vi överlevt årets längsta (och kallaste?) natt och vi går mot ljusare tider, tycker jag gott att Elviras sömn kan gå mot ljusare tider också!

Man vet inte vad trött vill säga innan man får barn. Och man vet inte vad kärlek innebär förän man fått barn.

För det är värt det, vartenda uppvaknande, all trötthet, all uppgivenhet, alla tunga suckar, varenda desperat tår. Jag älskar den här lilla ungen så gränslöst. Jag älskar så jag sprängs.

KA-POFF!