Pestens tid

Man tycker ju att man borde bli bättre från den här förkylning, influensan…pesten… eller vad det nu är. Men istället går det åt andra hållet – jag blir sämre. Hostar upp lungorna flera gånger om dagen, det är skitjobbigt att svälja ner dem igen för jag har så ont i halsen. För att inte tala om skallen, den sprängs om och om igen och det är fan så trist att behöva städa upp benflisor och hjärnsubstans hela tiden.

Febern kommer och går, igår tror jag att febern var ganska hög på förmiddagen. Det kliade under mina fotsulor, händerna kändes som ballonger, liksom fötterna och huvudet. Det var läskigt.

Imorgon får jag nog ringa vårdcentralen, jag hatar att svälja lungor och torka hjärnsubstans! Mollipect och Noskapin fungerar icke, det får nog bli lite coccilana. Kanske kåvepenin åt bihålorna också? Att knapra citodon för att stå ut med huvudvärken känns inte optimalt.

Elvira däremot är bättre och det är ju faktiskt huvudsaken! Förutom att hon inte vill äta idag. Inte ens banan vill hon ha. Hon kanske har lika ont i halsen som jag, stackars plutta.

Nu längtar jag bara efter att Kärleken ska komma hem från jobbet så att jag kan få slänga mig i sängen och S O V A. Man blir inte friskare av tempot som Viran håller. Om man säger så…