Jobb å jobb

Livet knatar på.

Jag har jobbat två dagar – onsdag och fredag. Krampande hundar har varit temat. Och så var det en söt liten taxdam som knaprat i sig mattes hörapparat. Med batteri.

Så jag ägnade ett slag av onsdagskvällen åt att leta igenom nån liter hundkräks på jakt efter ett litet batteri. Glamor(l)öst yrke man valt…

Så har jag ett dilemma.

I torsdags fick jag ett jobberbjudande. Det är ett jobb på en liten smådjursklinik ca 5 mil härifrån. Det är bättre betalt än mitt nuvarande jobb (go figure, jag har en usel lönpå nuvarande jobbet – under rekommenderad ingångslön för en klinikveterinär och lönen är inte förhandlingsbar). Jag får lära mig mer kirurgi. Och jobbet är ett långtidsvik, förmodligen tillsvidare.

MEN.

För det är alltid ett men. Det perfekta jobbet dimper ju inte ner i skallen på mig, bara sådär, hur mycket jag än vill det.

Det är bara en halvtidstjänst. Hur i hela friden ska man klara sig på en halvtidslön och en polislön?

Dessutom hänger det hela på om Kärleken kan få pappaledigt med kort varsel. För de vill ha mig nu, helst igår.

Ååååh! Aaaarg!

Dilemma!

Såhär är det: Jag gillar ju verkligen mitt nuvarande jobb. Vissa delar av det, hur som helst. Jag fullkomligt älskar mina kollegor och sköterskorna är gullungar hela högen. Det är superduperkul att gå på akuten, att få se fall som man typ aldrig ser någon annanstans. Man lär sig massor och det är action på hög nivå titt som tätt. I löööv it!

Men deras personalpolitik suger verkligen balle. På ett dåligt sätt. De är snåla, de går runt på att vi täcker upp för varandra och de förväntar sig att vi ska jobba över. Och eftersom jag tänker på djuren och djurägarna, så jobbar jag över och täcker för mina kollegor, annars är det djuren och djurägarna som blir lidande, som får sitta och vänta i all evinnerlighet eller blir utan sina utlovade telefonsamtal eller sina recept, livintyg eller vad det nu kan vara.

Jag har ett sommarvik på 80% – 30 maj till 4 september – på nuvarande jobbet. Sen vet jag inte vad jag ska göra. För en tillsvidareanställning kan jag nog glömma, så länge de inte måste erbjuda mig det pga LAS. Tre veckor i sommar ska jag vara föräldraledig. De har inte rätt att neka mig det. Men jag fick höra att jag skulle “lösa det”.

På det nya jobbet kommer jag vara ledig mycket i sommar. Jag kommer kunna träffa Elvira massor, de sista månaderna innan det är dags för dagis. (Skrämmande tanke att lämna min älskade lilla unge på dagis!)

Så planen är denna: Jag jobbar måndagar, tisdagar och halva onsdagar. Stämplar upp resten. Kärleken är föräldraledig måndagar, tisdagar, onsdagar och jobbar torsdagar och fredagar. Kanske nån helg. Fram till september då vi förhoppningsvis har fått dagisplats och Elvira börjar där.

Det borde gå ihop.

Så, så vida nuvarande jobbet inte kan erbjuda mig en tillsvidaretjänst, så kan de glömma mig som semestervik i sommar. Under förutsättning att Kärleken kan få pappaledigt med kort varsel vill säga.

Kanske kan jag fortsätta som springvik nån dag i månaden på nuvarande jobbet, kanske nån helg eller så. Om de fortfarande vill ha mig efter att jag kommer med mitt “ultimatum”, vill säga.

Varför, åh varför, kan inte det perfekta jobbet dimpa ner i skallen på mig? Eller en Trissvinst? 25 000 kr/mån i 25 år skulle sitta fint. Ok?

Tack.