Före och efter

Idag har det hänt tre saker som aldrig tidigare hänt i kråkans liv:

  1. Hon somnade sittandes i mitt knä medan hon drack välling och tittade på Bolibompa i förmiddags. Tro sjutton att hon var trött – hon var vaken två timmar missinassen och tyckte det var morgon innan klockan 6.
  2. När jag sjöng för henne ställde hon sig upp mot soffan och dansade medelst rumpgung.
  3. Hon har kommit på att man kan klättra i bokhyllorna. Det satte mamman P för – både bryskt och snabbt – till kråkans stora förtret. Att klättra i bokhyllor, leka med mammans och pappans böcker samt pilla i eluttag är strängeligen förbjudet! Nästan allt annat går an. (Kaminen och trappen kommer hon ju inte åt längre, så förbjudna är de.)

Annars? Tja - livet går väl sin gilla gång. Jag längtar tills på måndag. Då har jag nämligen bokat ett hotellrum. Det blev inget flådigt – tvärtom. Men det spelar liksom kvitta. Grejen är den att jag ska vara ensam, solo, alena, ett helt dygn! Jag tänkte åka hemifrån runt lunch, strosa lite på stan, kanske gå till frissan om jag får en tid där, kolla i lite affärer. Och jag ska verkligen anstränga mig för att inte känna mig stressad som jag gjort alla gånger jag varit på stan sen kråkan föddes. Nu behöver jag ju verkligen inte stressa!

Sen ska jag checka in på hotellet. Kanske ta en middagslur. Slösurfa lite. Ta mig något att äta. På kvällen ska jag basta, sova, läsa, se på tv, stirra ut i tomma luften, peta naveln, äta godis. Jag ska sova ostört en hel natt – talboken kan jag lyssna på via datorn – jag behöver inte plugga in hörlurarna och trassla in mig i dem. Jag ska vakna tidigt, gå till frukostbuffén och förse mig grundligt. Jag ska ta med mig boken och läsa medan jag äter. I. Lugn. Och. Ro. Sen ska jag tillbaks till rummet igen och sova lite till. Innan jag checkar ut ska jag duscha länge. I. Lugn. Och. Ro.

Det ska bli så skönt att få längta och sakna lite. Hemmamammalivet börjar tråka ut mig på allvar. Så, ja, det här blir ett välkommet avbrott.

Och om mindre än en månad börjar jag ju jobba också! Tjihoo!

Men hörrni, rackarns, så kallt det blivit! Idag har det ju snöat här och vi har eldat i kaminen för att inte frysa ihjäl inne. Tur att vi köpte de där sista kubiken ved – annars hade vi fått frostskador här idag. (Vilket jag misstänker att jag fick i natt när jag satt vid kråkans säng i 1½ timme i bara trosorna missinassen. Brr, som jag frös! Jag kunde inte somna, så mycket frös jag, trots att jag kröp in under Kärlekens täcke och värmde mig.)

Avslutningsvis en före- och en efterbild. (Ni vet väl att ni kan klicka på bilden för att få den större?)

Såhär ser vardagsrummet ut när
man kommer upp på morgonen

 

 

Tjugo minuter senare ser det ut såhär