Huffa

Jo, natten var betydligt bättre än tidigare. Kråkan vaknade till tre gånger på kvällen, men bara en gång under natten. En klar förbättring!

Dessvärre tyckte hon att det var morgon redan kl 5.30 i morse… :|

Det har varit lite svårt att få henne att sova på dagen idag – det har tagit upp emot en timme innan hon somnat. Men hon har inte varit särskilt arg eller upprörd, har mest bara stökat omkring, ställt sig upp, satt sig, ställt sig. Till sist vickade hon framåt och somnade i fällkniven på förmiddagen. På eftermiddagen vickade hon åt sidan istället.

Att få henne att sova nu på kvällen var värre.

Det har nu gått 65 minuter av otroliga ilskevrål. I samma stund som jag säger “god natt” vänder hon sig i sängen, sitter innan jag hinner ut ur rummet och står två sekunder senare. De där vrålen sliter hjärtat ur mitt bröst! De får mig att kallsvettas och skaka.

Jag vill inget hellre än att lyfta upp henne ur sängen, hålla henne nära, pussa bort alla tårar.

Huffa, mitt lilla lilla gryn.

Jag känner mig hemskast i hela världen, men jag måste verkligen göra det här. För allas vår skull.

Men hon äter bra i alla fall! Som en häst eller två :)

Det är kul att sitta på pappas axlar!