Okomplicerat

Mitt liv känns så okomplicerat just nu.

På jobbet är det mesta okomplicerat. Det är stor skillnad på typen av patienter. På förra jobbet var i princip alla patienter långa, komplicerade utredningsfall eller hyperakuta, tvärdåliga djur. På nya jobbet är detför det mesta väldigt simpelt. Sällan någon som är direkt döende. Inte jätteofta långa, komplicerade utredningsfall.

Idag var det ett gäng vaccinationer, några besiktningar, några urinprov, en tumör på en svans, två fukteksem, ett sår, en sprucken böld, en hälta. Okomplicerat och väldigt straight forward.

Det är okomplicerat att jobba och sen komma hem till en kråka som redan sover i sin säng. I morgon kommer jag komma hem lagom tills det är dags för henne att sova.

Jag kommer hem och plockar russinen ur kakan. Myser, kramas, pussas, matar och nattar.

Halva veckan är jag hemma och pussar och kramar kråkan hela dagarna.

Kan det bli mer perfekt?

Jag tror inte det.