Navel

Ibland när jag ser på min lilla kråka så är det som om mitt hjärta svämmar över. Tänk att det är möjligt att älska så! Det är alldeles fantastiskt!

Jag avgudar min lilla unge!

Varenda liten del av henne. Hennes stooora tänder, hennes underbara leende. Det svettlockiga håret. Jag älskar skrattgropen i hennes vänstra kind. Och hennes ögon! De är fantastiska! Jag har aldrig sett såna ögon tidigare. Från början var de mörkt grafitgrå. De var så mörkt grå att de såg bruna ut. Sen började de bli bruna längst in mot pupillen. Nu är de melerade med brunt längst in och som strålar ut mot kanten av iris. Mellan de bruna strålarna är ögonen grå och runt hela kanten på iris är de mörkt mörkt grå. (Kärleken har bruna ögon, jag har gråblågröna).

Jag älskar hennes spinkiga små axlar och armar, hennes knubbiga lår! De runda kinderna. Ryggen. Putmagen. Den där ljuvliga lilla nacken som man bara vill pussa.

Hon är perfekt in i minsta detalj!

Och tänk att det är vi som gjort henne, Kärleken och jag. Hon är hälften jag och hälften Kärleken och ändå en helt egen liten person. Hon har allt man ska ha och allt fungerar, det är bara så mycket mindre. Småsmå fingrar, småsmå fötter.

Idag har min lilla kråka upptäckt sin navel. Jag har visat henne min navel och pappans navel. Hon har försökt klösa bort dem och nästan lyckats. Jag har försökt visa henne att hon också har en navel, men hon har inte fattat grejen. Förrän idag.

Snacka om fascinerad! :) Hon har tittat och tittat och petat och petat. “DÄÄR”. Men det är ju lite svårt att titta på sin egen navel när man är sådär liten. Man har liksom inte de rätta proportionerna än. Och hon ville få en bättre titt på naveln. Så hon backade och backade och backade, samtidigt som hon vek sig dubbel som en fällkniv.

Som jag skrattade! Jag skrattade så jag grät. Och kråkan fnissade, hon med.

När man frågar var Elvira är, så pekar hon på sig själv. Näsan vet hon. Och magen. Huvudet är lite svårare. Men mammas ögon kan hon. Dock inte sina egna. Än.

Som jag älskar! Jag älskar och älskar! Varje sekund, varje timme, varje dag! Jag älskar mig fördärvad!