MAV

Hu, vilken natt!

Nya rutiner igen. För att slippa allt gap och skrik varje gång det ska sovas, så får kråkan faktiskt sova med napp. Jag menar, det funkar och hon vaknar mer sällan under kvällen och sover bättre på natten också. Så då får det väl vara så att vi får ta nappen till hjälp, för vi orkar inte med gap och skrik flera timmar varje dag. Och det funkar som sagt bra. Förutom i natt då.

Hon vaknade runt midnatt och kunde inte somna om förrän runt 2-snåret. Det kunde inte mamman eller pappan heller, om vi säger så. Stackars lilla kråkis! Hon försökte verkligen somna om! Hon låg där i sängen och blundade och försökte hitta en bekväm ställning, men så lessnade hon ur när det inte gick och så blev hon arg och ledsen och då kan man definitivt inte somna om.

Och i morse ringde väckarklockan 6.30. Då hade kråkan varit vaken sedan en timme, men hon låg i vår säng och halvsov. Så att. Jag har varit lite trött och sliten idag.

Tur att det varit en lugn dag på jobbet. Lite diverse smått och gott, en del lite kluriga fall. Jag var så trött att jag knappt kunde stå eller gå efter lunchen. Mellan två patienter la jag mig på soffan och tvärsomnade och sov i 10 minuter.

Jag märker inte så mycket av att jag är Medicinskt Ansvarig Veterinär på jobbet när cheferna är borta. Inte mer än när något strular. Idag fick vi lite klagomål från en djurägare. Jag har öht inte träffat varken djur eller djurägare och funderade ett slag varför telefontiden var satt på mig och inte på behandlande veterinär. Tills jag kom på att när det gäller missnöjda djurägare så är det faktiskt jag som är ansvarig för att ta hand om det.

Så imorgon måste jag prata med behandlande veterinär, vi ska läsa igenom journaler och journalkopior från djursjukhuset tillsamman och sen ringer vi (eller bara jag, beroende på hur kollegan känner det) till djurägaren och reder upp det hela.

Det blir nog bra.

Missnöjda djurägare kan jag handskas med.

Nej, det blir tidigt i säng ikväll. Imorgon är det operationsdag och då behöver jag vara alert.