Sista dagen

Idag var sista inskolningsdagen.

Dagen till ära vaknade kråkan 4.30 och vägrade somna om, trots att jag försökte få henne att tänka om till kl 5. Som om hon skulle orka vara vaken till 11 när hon vaknade så himla tidigt… Hon fick lite välling i vår säng kl 5 och somnade faktiskt om där, men var uppe och studsade igen kl 6.30. Trots det var hon jättetrött och somnade ett par minuter i min famn runt 8-snåret.

Det var ett riktigt ruskväder idag, så alla småbarnen fick vara inne i lekhallen. Det är helt klart kråkans favoritrum :) Bollar, kuddar, madrasser och en rutschkana. Hon gjorde långa utflykter och kom sen till mig och kramades lite. Sen gick vi ut i lekköket och var där en stund och där lossnade det ordentligt. Kråkan busade med favoritfröken och lekte med ett annat barn som är lika gammal som kråkan, utan att bry sig det minsta om mig. Rätt var det var var hon försvunnen och där satt jag inne i en garderob (jag hade satt mig i garderoben för att kråkan skulle se mig och kunna kramas, men inte kunna klänga på min rygg som hon gärna gör annars) och pratade med lite andra barn.

Jag satt där bra länge och när en av fröknarna kom in i rummet frågade jag var mitt barn höll hus.
- “Jag vet inte” , svarade hon och tittade ut i det andra rummet. “Tja, hon knatar omkring här inne med de andra barnen.”
Jaja, jag satt kvar i garderoben och pratade med de andra barnen som berättade en väldig massa roliga saker. Jag längtar tills kråkan börjar prata, det ska bli roligt att höra vad hon har att säga och vad hon funderar på :)

Och kråkan orkade faktiskt hela tiden ut idag.

Resten av dagen har vi hållit oss inne. Kråkan har ätit som en hel karl och lärt sig göra kullerbyttor i soffan :)

Vi har förresten dragit oss ur budgivningen. Inte för att priset blev för högt (inte än åtminstone), utan för att Kärleken började känna sig tveksam till om han ville bo där. Eller som han uttryckte det “Jag ser inte fram emot att bo där.” Och då är det ju ingen idé, för 17! Visst är det ett fint hus, vi kommer aldrig springa på ett liknande hus igen med det läget och det priset. Ändå är det inte på något sätt ett drömhus. Det är inte Huset Jag Måste Ha.

Men nu har vi ett lånelöfte och vi vet vad vi har att röra oss med och vi trivs ju alldeles förträffligt där vi bor nu, så vi sitter ju inte på något vis i sjön.

Men när Huset Jag Måste Ha dyker upp, då har vi ett lånelöfte och slipper rodda med det. Bara att leta vidare. Förr eller senare kommer det :)

Så, pretty please with sugar on top, håll tummarna för kråkan och mamman imorgon när det ska lämnas på dagis för första gången. Om det är hyfsat väder ska jag greja lite i trädgården och sen fortsätta inne och städa. Gudarna ska veta att det behövs. Sen ska jag ta mig en lååång skön dusch innan jag hämtar kråkan.

Jag har saknat att vara ensam hemma. Jag har saknat att duscha i lugn och ro. Jag hoppas jag klarar av att njuta av det imorgon! Risken är att jag är alldeles för uppriven, ledsen och angstig för att kunna det. Vi får väl se…