I want to be alone

Jag vill bara en sak nu; vara ifred. Som i ensam. Som i att inte behöva ansvara för en vild 1½-åring. Som i att kunna vara tyst ett helt dygn utan att någon undrar. Som i att kunna äta och sova och läsa och se på tv och spela tv-spel som det behagar mig.

Men tidigt som fan i moron bitti ska vi åka till tjocka släkten i Jämtland. Jag vill inte. Jag orkar inte. Jag vill bara vara hemma. Ensam. Ifred.

Men att sätta kråkis i bilen tillsammans med bara pappa i 6 timmar är inte att tänka på . Det kan bara sluta på ett sätt – i katastrof.

Och om de också stannar hemma, så blir jag inte ifred och ensam.

Så det är bara att bita ihop, svälja ner gråten och klistra på mammamasken, svärdottermasken och sambomasken.

Kan ingen bara ge mig ett stort svart hål där jag kan få vara ifred?

Ensam?!