Heldag

Idag har vi varit ute. Bara det. Varit ute. Med korta pauser för lunch, vila, mellis, blöjbyte. Vi har matat hästar och tittat på när en häst fick nya skor. Vi har tittat på traktorer, lekt med Bosse och Britta, pussat Greta. Vi gick till och med en promenad och kråkan var så himla duktig på att gå! Hon gick nog nästan 1½ km alldeles själv med de där små, små benen! Sen fick mamma och pappa bära. Vi plockade tussilago i ett dike och hoppade över hål i marken samt samlade stenar i en ficka.

Det har varit alldeles, alldeles ljuvligt.

Men framåt kvällen började jag må skumt. Jag var helt matt och snurrig och kunde knappt prata eller stå. Migrän. Inte den vanliga sortens, jag hade inte de vanliga aurorna med synbortfall eller blixtar och vågor och jag hade ingen huvudvärk. Men samma sorts känsla i kroppen som jag får vid migrän.

Varje vår får jag det jobbigare med migränen under en period. Jag vet inte om det är ljuset som gör det eller om det är det ovana kisandet. Solglasögon brukar hjälpa, men ofta så får jag huvudvärk av att ha något som vilar på näsa och öron. Konstigt, va! Jag kan tillexempel inte ha på mig diadem särskilt länge innan jag får huvudvärk. Men ibland vill man vara fin och då får man lida pin :)

Men en migräntablett och ett par timmars vila, så känner jag mig mycket bättre. Kråkan däremot verkar sova lite dåligt. Det kanske är för varmt med pyjamas och duntäcke? Dags att byta ut täcket mot en filt, tror jag. Framåt sommmaren brukar det räcka med bara blöja eller en kortärmad pyjamas med korta ben och en tunn filt. För lika kallt som vi har inne på vintern, lika hett blir det inne på sommaren.

Ett litet, litet ord

Jag kan verkligen inte begripa varför folk blir så oerhört upprörda över det där lilla ordet. Hen. Det är ett pyttelitet ord på tre bokstäver och precis som med alla andra ord i svenska språket får man använda det om man vill, eller låta bli.

Det kommer knappast att revolutionera vår syn på kön och jag tror inte heller att det kommer att göra särskilt mycket för jämställdhetskampen.

Å andra sidan är det heller inget hot mot vår existens och kommer inte heller att sudda ut gränsen mellan könen så att vi alla blir ett könlöst hen.

Det är helt enkelt ett litet ord som man kan använda om man vill. Om man är osäker på vilket kön dr Andersson har innan man träffar hen till exempel. Eller om man vill veta vad bebisen heter om man inte vet om hen råkar ha snopp eller snippa. “Vad heter hen?”

Ett litet ord som komplement. Kanske om vissa transpersoner, kanske om intersexuella, asexuella, nongender osv.

Det är helt enkelt ett litet ord på tre bokstäver som man får använda om man vill eller låta bli att använda om man hellre vill det. Vadan denna hysteri?!

//Lilla Mysan, bisexuell och queer som har homosexuella mammor men som ändå lever väldigt heteronormativt.