Skäms!

Förlåt! Förlåt för förra inlägget! Jag funderar på att ta bort det, men nej, det får nog vara kvar. Som en reminder till hur otroligt korkad och bortskämd jag är ibland!

Förlåt!

När jag började fundera efter att ha skrivit inlägget, fundera över innebörden i ordet fattigdom… Det var då jag började skämmas!

Det finns faktiskt folk som svälter! Kanske inte i Sverige, men ändå. På väg till Skansen passerade vi bostadsområden där det garanterat finns riktigt fattiga människor. I Sverige. Ensamstående föräldrar, arbetlösa, utstötta. Papperslösa flyktingar. Föräldrar som inte vill annat än att kunna lägga undan pengar till sitt/sina barn, som vill kunna åka till Skansen en dag bara för skojs skull. Som inte skulle få för sig att nöjesköpa böcker eller tv-spel.

Och jag skäms så innerligt!

Jag bor så otroligt vackert, jag har precis allt jag kan önska. Jag får pengar av staten för att mina förra arbetsgivare *beeep* , vi har kläder som är hela och rena, vi svälter inte, Elvira har egna pengar på ett eget konto, vi har TVÅ bilar, vi har pengar på banken (om än väldigt, väldigt lite).

Om Elvira får vänta ett par månader på ett bord och några stolar till sitt rum, så tror jag inte hon lider av det! Hon sitter gärna på golvet och ritar! Det finns föräldrar som inte anser sig ha råd att köpa frukt till sina barn! Det finns föräldrar som skulle ge nästan vad som helst för att kunna ge sitt/sina barn en uppväxt i ett hus på landet, nära till djur och natur. Elvira har faktiskt ett eget rum, ett rum som bara är hennes, fyllt med saker som bara tillhör henne.

Så, ja, jag skäms och jag ber om ursäkt.

Förlåt!

Fattig

Jag skulle inte ha något emot att vara hemma med kråkan hela sommaren. Om det inte vore för pengarna. Vi är fattiga som kyrkråttor.

Nu lever vi på en (mer än) usel polislön och en knappt existerande a-kassepeng.

Tillsammans får vi ut ca 27 000 kr i månaden. I gemensamma utgifter har vi ungefär 17 000 kr (hyra, el, dagisavgift, hemförsäkring, två bilar som ska försäkras, skattas och tankas, tv-avift, boxeravgift, bredbandsavgift, sparande för Elvira). Sen ska vi äta, köpa blöjor och andra förnödenheter. När jag betalt min del av utgifterna och mina egna räkningar (i princip bara CSN-lån och mobilräkning) har jag några hundralappar kvar för “nöjen”, kläder, snus och sånt. Vissa månader måste jag ta av mina sparade pengar för att kunna betala räkningar. Att spara är bara glömma.

Så därför vill jag ha ett jobb. Helst NU!

Det är inte kul att inte ha råd att köpa de där möblerna till kråkans rum, inte kul att inte ha råd att köpa jord och plantor för att få fint i trädgården inför påsk.

Kan någon skänka mig en halv miljon eller så, tack?