Tack Rica!

Minns ni att jag var så himla klantig att jag glömde min necessär på hotellrummet efter Bloggminglet?

Jag mailade hotellet och frågade om de möjligtvis tagit hand om den och om de i så fall kunde skicka den till mig om jag betalade portot.

Jag fick ett mail tillbaks där de sa att de skulle skicka den till mig och när jag frågade var jag skulle sätta in pengar för portot och hur mycket det skulle kosta, så fick jag meddelandet att de skulle skicka den till mig kostnadsfritt!

Alltså, inte nog med att Rica Talk Hotel är ett trevligt hotell, har trevlig personal, bra käk och en fantastisk frukostbuffé. Vilken serviceanda!

Tusen och åter tusen tack, Rica Talk Hotel!

// Lilla Mysan med huvudet under armen

Besök

Förlåt min usla uppdateringsfrekvens. Vi har finfrämmande av Partnern (vill du veta vem det är, så kan du läsa under fliken “Medverkande” där uppe. *pekar*) och jag försöker vara lite social mellan varven.

Elvira tycker det är livat värre att ha besök. Vi hämtade Partnern på tågstationen och passade på att titta på tåget. Så himla spännande, tycker barnet! Hon var inte alls blyg eller reserverad utan pratade på med Partnern direkt och när vi kom hem drog hon med sig Partnern upp för att visa sitt rum och alla leksaker. Sen lektes det hejvilt däruppe.

Siska, alltså. HerreGUD så glad hon blev! Jag tror aldrig jag sett henne så glad! Jag trodde hon skulle krypa ur skinnet allra minst. När Partnern och kråkan gick upp, så rusade Siska upp för trappan för att få vara med dem. Och hon som aldrig går upp för trappan annars, hon får inte vara där uppe för att minska allergenerna i sovrummet för Kärleken.

Vi har lekt, bakat sandkakor, plockat gula blommor (jag har dresserat barnet att plocka upp maskrosor hon ser i gräsmattan!), lekt med Bosse, Britta och Siska. Idag var det dagisdags och det var inte så kul alls tyckte kråkan. Men så var hon ju trött också.

För igår kväll missade vi sovtåget. Det gick redan vid 17.30-snåret, trots att hon sovit 150 minuter runt lunch. Och då är det ju alldeles för tidigt att sova. En timme senare började vi göra oss iordning och hon låg i sängen strax innan 19. Men kunde inte somna. Såklart. Sömntåget hade ju gått.

Det tog ungefär 1½ timme av gråt, gap och skrik innan hon lyckades somna. Hon vaknade till runt midnatt och sen runt 4. Då tyckte hon att det var morgon. Sen var det morgon igen 5.30 och då var det riktigt svårt att få henne att somna om. Dessutom sov hon bara en halvtimme till, sen var det bara att pallra sig upp.

Det var en trött och gnällig liten kråka som röjde runt här på morgonen och det protesterades vilt vid lämning på dagis.

Jag åkte hem och sov i tre timmar! Stackars Partnern som blev sittandes här ensam i tre timmar!

Imorgon ska Elvira till sin astmaläkare. Det känns skönt att hon mår så bra nu, helt utan mediciner. Hon var lite småhostig ett par dagar förra veckan, men inte så illa att vi behövde börja med hela batteriet igen.

Jag har (äntligen) fått schema för sommaren. Mer om det en annan gång. Nu ska jag fortsätta socialisera.