Lördag

Jag tror att det är en kråka som är nöjd med dagen som varit. Mamman är det i alla fall. Nöjd, alltså.

Efter en hyfsad natt (jag var väl upp kanske tre gånger mellan midnatt och 7) och två frukostar gick vi ut och lekte i mormors trädgård. Mormor kom ut och lekte med oss en stund.

Men tiden går så fort när man har roligt, så plötsligt var det dags för lunch. Det fick bli rester från igår och kråkan åt som om hon aldrig sett mat förr. Hon åt till och med några morotsstavar – det har aldrig tidigare hänt! Inte hemma i alla fall. Möjligtvis på dagis.

Efter knappt två timmars vila för oss båda gick vi upp till ett dukat fikabord. Kråkan åt glass som om det inte fanns en morgondag!

Sen tog vi bilen till grannstaden och hem till Gudmor, Linisen och Pocke. Kråkan var lite blyg till en början, men sen fick hon syn på Linisens Barbapapaboll. Och hoppdraken. Och rutschkanan. Och lekstugan. Och skottkärran. Och alla Linisens leksaker var plötsligt inte Linisens längre utan kråkans. enlig kråkan. Linisen höll inte riktigt med.

Det tjöts en del från kråkans sida när Linisen också ville vara i lekstugan eller leka med barbapapabollen eller åka rutschkana. Varför ska barn ha så svårt att samsas? Oavsett vad Linisen lekte med, så ville kråkan leka med det. Trots att hon sekunden innan lekt med något annat.

När det var dags att åka hem till mormor igen skedde det under vilda protester. Jag fick bära iväg en illskrikande och sparkande unge till bilen och stuva in henne där.

När vi kom hem gjorde jag iordning ett bad i mormors badkar. Det badades å det grövsta och det plaskades så hela badrummet blev blött. Vilken lycka! Den här kråkan är fullkomligt galen i vatten! Det finns inget som är roligare!

Det var med, om möjligt, ännu större protester jag plockade upp en kall och skrynklig kråka ur badet. Det var stort drama på mormors köksgolv! Illskrik och sen ramla ihop på golvet a la dramaqueen och gråhåhåhååååta. Jaja, är man två år, så kommer man undan med sånt!

Det gick snabbt över när hon fick på sig sin badrock med nalleöronen på och vi lekte björnen sover några gånger.

Sen åt hon TVÅ kycklinglår till middag. Och en knäckemacka. Men färskpotatis och morotsstavarna ville hon inte ha!

Efter lite lek med ett par pingsbollar var det dags att försöka varva ner. Det gick sådär. Det var en liten kråka som var för trött för att varva ner och det blev lite drama igen innan vällingen och alla mediciner hamnat där de skulle. På med jamas och leta efter Pino och Lakrits. Pussa mormor och Partnern god natt och sen var det ett barn som somnade som en liten sten och har sovit sedan dess. Det har hojtats lite där innifrån sovrummet ett par gånger, men sen har hon somnat om själv innan jag hunnit in.

Själv däckade jag på soffan och sov i två timmar. Det tar på krafterna att 1) sova dåligt och 2) hänga med en kråka med drama och spring i benen en hel dag.

Men det har varit en fin dag! En fin dag med min fina, fina unge. Med min fina, fina mamma. Med min fina, fina bästvän och hennes fina, fina ungar!

Varje dag med kråkan är en gåva och ett mirakel. Det går inte en dag utan skratt. Inget gör mig så glad som mitt älskade lilla yrväder!

Bara en sån sak som att hon döpt ett mjukisspöke som min bror sydde när han var liten till Göran! Göran?! Jag var tvungen att fråga tre gånger om spöket verkligen hette Göran! Jaa! Jöjan! Idag frågade jag igen. Vad heter spöket? Jöjan! Jaha. Det är bara att acceptera att hemma hos mormor så finns det ett litet mjukisspöke vid namn Göran.

Det är härliga sommardagar, trots allt regn!