Kvällsgymnastik

Idag har jag varit på rundtur och hälsat på lite folk. Först gällde det att få ut bilen från uppfarten, vilket var ett sjå, trots att det var plogat. Jag körde fast i snön och vi fick skotta, lägga tyg under däcken och putta för att jag till slut skulle ta mig ut på vägen.

Först åkte jag hem till bästvännen och fikade och bytte julklappar. Minimys fick en superfin polisuniform. H* och pappa kommer få posera tillsammans fram i höst när den blir lagom. Själv fick jag lyxiga fina saker som en ansiktsmask, en go tvål och tjockstrumpor. Sen botaniserade jag bland bästvännens tjockkläder. Nu sitter jag i ett par fins mammajeans. Gud, så skönt! Inget som sitter åt i midjan, man kan sitta på huk utan att man visar halva röven och man ser lite normal ut med vanliga jeans på. Hittills har jag gått omkring i mysbyxor som jag knappt får över röven längre och ett par pösbyxor som har sett sina bästa dagar för längesen.

Efter en massa bebissnack och allmänt tjöt och mys med Linisen (som omväxlande kallade mig för Nena och Benny) åkte jag hem till bror med familj och fortsatte mysandet med Lillan. Uff, det känns tungt att vi kanske inte ses förrän i mars. Jag kommer sakna ihjäl mig!

Minimys är förövrigt ett fantastiskt gymnastiskt litet barn. Igår kväll höll h*n igång hela kvällen med små avbrott, det var rena jitterbuggen där inne. Jag bad mamma känna efter om det kändes något på utsidan av magen, jag tyckte att jag kände, men jag vet ju också när det känns.Svårt att vara objektiv. Så mamma satt med handen på magen medan vi tittade på tv och jodå, hon kunde allt känna små, små rörelser. Det känns inget mitt på magen, utan det är ute mot sidorna det känns. Först kändes det som en stor bubbla som sprätte till, men nu känns det mer som muskelryckningar nästan. Dump-dump på ena sida, dump-dump-dump på amdra. Och så snurr, snurr, blippeliblopp. Gladast blir Minimys när jag äter frukt, då blir det livat värre. Ananas verkar h*n gilla. Och apelsin.

Imorgon måndag åker jag härifrån tidigt på morgonen och åker 32 mil direkt till jobbet (jag är grymt osugen på att jobba!). Jag börjar 12.30. Jag sover över på jobbet och åker hem på tisdag kväll. För att sammanfatta: jag bor i en kappsäck för tillfället (och kommer fortsätta med det tills vi kommit iordning i nya huset).

Nu ska jag och Minimys blippelibloppa ut till soffan och mysa med mormor ett tag innan sängdags.

2 reaktion på “Kvällsgymnastik

  1. Kanske reagerade minimys på alla ljuden omkring dig och dansade runt för det. Det gjorde min lilla mask. Musiken jag lyssnade på gillar han än idag;-) Och han är mycket förtjust i oliver som jag åt som godis när han var på tillväxt.

  2. Ja, så kanske det kan vara. Det börjar bli dags att spela lite musik för Minimys nu :) Det får bli Kent, Placebo, Muse och The Killers ;)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>