Minis bravader

Mini har så smått börjat påverka sin omgivning och yttervärld. Några dagar innan h*n väckte pappan mitt i natten genom att sparka så att sängen hoppade flyttade Mini på sin första sak. H*n sparkade ner fjärrkontrollen jag lagt på magen. Det var en stor händelse i familjen Mys liv :)

Igår påverkade Minimys yttervärlden på två vis. Först spillde h*n ut sitt första kaffe. Jag lutade den fulla kaffemuggen mot magen och tjong i medaljongen så var magen full med kaffe. Jag bara flinade saligt, hehe :)

På kvällen var jag hos tandläkaren för att fixa den där rackarns tanden som bråkat sedan jul. (Lyd ett råd – gå inte till tandläkaren för att laga kluriga hål när du är så förkyld att du inte kan andas genom näsan samt hostar så att du nästan kräks. Fyfan, vilken pärs! Jag trodde på allvar att min sista stund var kommen flera gånger.) Minimys tyckte inte heller om att gå till tandläkaren! H*n sparkade våldsamt när borren ven. Så våldsamt att tandis slutade borra och frågade om jag behövde mer bedövning, jag skakade ju när han borrade. Nänä, sa jag, jag känner ingenting, det är ligisten i magen som inte gillar ljudet av borren. Tandis såg ganska chockat på min mage och fortsatte borra.

Förövrigt vill jag bara meddela att jag älskar att vara gravid. Jag vill alltid vara gravid. Men bara såhär gravid, magen behöver inte bli större nu. Visserligen längtar både jag och Mysbert efter Minimys så mycket att vi blir halvt knäppa, men den här känslan jag har i kroppen nu vill jag ha för alltid.

Visst, det är lite segt när fogarna bråkar. Men det är inte så ofta och inte så mycket. Det är lite tröttsamt att behöva gå upp och kissa flera gånger varje natt. Det är lite surt att jag inte kan knäppa vinterjackan längre (särskilt när det ALDRIG VILL SLUTA SNÖA!). Jag har lite ont i ryggen, jag har lite sura uppstötningar, ibland känner jag mig misshandlad blå och gul på insdan av Mini, det är jobbigt att få på sig strumpor och skor, jag kan inte sova på mage. Jag är sjukt trött. Men allt det där gör ingenting. Det enda jag verkligen önskar att jag slapp är mjölkläckaget.

Jag älskar min mage, jag älskar att klappa på den, att prata med den, att titta på den när Mini dansar jitterbugg. Jag älskar att det syns att jag är gravid. Jag älskar när Mini dansar jitterbugg där inne, även om det gör ont ibland. Hade de första 20 veckorna inte varit så bedrövliga, skulle jag kunnat vara gravid jämt, sanna mina ord. Självklart vill jag träffa Mini, men samtidigt vill jag ha kvar magen och känslan jag har i kroppen just nu. Jag inbillar mig att jag ser sådär “helig” ut som vissa gravida kvinnor gör. Hahaha!

4 reaktion på “Minis bravader

  1. Men NU har jag och D lyckats lista ut vilka ni är tror vi. Om sambon möjligtvis är A.L? Då gick ju D och A PHS tillsammans. Kodspråk här :) Och jag träffade A en gång när han kom hem till oss efter att jag ringt polisen när D stod i trapphuset och försökte hålla ordning på några bråkstakar. Det var iofs mitt i natten och jag var tokstressad och ganska skraj så det var kanske inget jättekul möte ;)
    Vad roligt om vi nu lyckats gissa rätt!

  2. Kände EXAKT som du! Och saknar fortfarande magen… Ska lätt försöka göra en till snart :-D Man vill liksom både ha kakan och föda ut den ;-)

    Ang nästäppan så använde jag också vanlig nässpray, koksaltet var ju VÄRDELÖST och gjode bara skitont!! Helvete vad sur jag var, höll på att bli galen. Men sen (typ 5 dagar innan barnet kom ut) fick jag tips av barnmorskan om en annan nässpray, nämligen Rhinocort Aqua som eg är mot allergi. Innehåller kortison som sväller av. Mha den kunde jag minska Otrivinåtgången med typ 70%… Hade blivit totalt beroende och använt typ 5 flaskor i sträck. Men är man FÖRKYLD som du så är det väl vanlig nässpray som gäller, det är ju typ det som får en att överleva…. Jag var lite trött på mig själv att jag aldrig kom ihåg att fråga tidigare hos barnmorskan, hade ju besparat mig en del bekymmer. Men trodde hon skulle titta så där skenheligt på mig och fromt rekommendera koksaltsmöget…………………

    Puss och kram på er!

  3. Haha, Idis – nya octomom :D Jag tror nog att vi också ska göra en till ganska så snart efter Mini kommit. Mini måste ju ha syskon och man blir ju inte yngre direkt. Och det är alldeles fantastiskt att vara tjock på mitten :) Det känns verkligen som om det är det liver går ut på, hahaha :D

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>