Eget rum

Idag har jag varit på jobbet.

Hade jag haft ett jobb att gå till varje dag, hade jag inte gått. Riktigt så frisk är jag inte. Nu hostar jag bara upp ena lungan lite då och då och huvudet exploderar inte längre, det bara spricker lite smått. Det låter som om jag har bubbelplast i öronen när jag snyter mig, det liksom knastrar och smäller och sen helt plötsligt inser jag att jag HÖR igen. En liten stund iaf, tills att mina örontrumpeter kläggat igen igen.

Det var kul att jobba. Lagom mycket att göra. Det har flutit på bra. Corp al (corpus alienum = främmande kropp = något som inte ska vara där det är) har varit dagens tema. Många misstänka sådana, men bara en konstaterad. I tunntarm. Hos en hund som jag trodde hade pankeratit (bukspottskörtelinflammation). Och katter med kassa njurar har det varit ett par också. Utöver det – en höftledsluxation, vinglig hund som visade sig ha en massa andra bekymmer också, några telefontider, gastroenteriter. Tja, lite smått och gott helt enkelt.

Det var skönt att komma hemifrån lite. Att få längta lite efter ungen min. Och det har jag gjort! Längtat, alltså.

När Kärleken var på BVC igår tyckte sköterskan att Elvira skulle få sova i sitt eget rum. Hon tror att vi väcker varandra och att det är därför Elvira sover så uselt.

Så i natt sover Elvira i sitt eget rum för första gången.

Inte för att jag tror att det kommer hjälpa det minsta. Men vi kan ju testa. Så mycket värre kan det ju inte bli, menar jag.

Men jag tror att det enda som kommer hända är att vi kommer få springa benen av oss på nätterna och att Elvira kanske kommer hinna vakna till för mycket så att det blir svårt att få henne att somna om igen. Och att vi också kommer att bli klarvakna av att behöva gå upp och frysa. Istället för att bara sätta sig upp i sängen med täcket om axlarna, hiva ner en flaska åt Elvira, luta huvudet mot spjälorna och halvsova medan hon äter.

Men det är värt ett försök.

Nu verkar det som om Kärleken också drabbats av pesten. Förkyld och illamående. Precis som jag var precis när det bröt ut.

Så det återstår att se om jag kan åka till jobbet imorgon eller om jag får vara hemma och ta hand om barn OCH en sjuk sambo. För om han får samma pest som jag, så kommer han behöva tas om hand. Jag har inte varit allt för fräsh den senaste veckan…

Tur för Kärleken att Elvira har sovit som en gris idag. Över en timme i sträck (!!!) tre gånger under dagen.  Min teori är att det beror på hostmedicinen (Mollipect). Visserligen står det att man kan drabbas av oro och sömnsvårigheter av den, men jag vet att jag blir seg i kolan när jag tar tagit det.

Vet ni vad jag önskar mig allra mest just nu? Ett par, tre, fyra dagar ALLDELES ENSAM hemma. Att få sova. Att få läsa, lägga pussel, se på tv, slösurfa, dricka kaffe i lugn och ro, sova lite till, pilla naveln, sova middag, duscha. Njuta av tystnaden. Åh, vad jag önskar mig det!

4 reaktion på “Eget rum

  1. Vi har ju precis flyttat ut lillen i eget rum också. Jag vet inte om det är två eller tre nätter. Än så länge ingen skillnad i uppvaknanden i alla fall. Men jag hoppas såklart att det är så för er, att Elvira störs och att hon sover riktigt gott i eget rum.

  2. Nä, Elvira sover precis lika uselt som innan, precis som jag trodde. Hon är inte så läcktväckt av yttre stimuli när hon väl sover. Jag tror det är sömncyklerna – att hon vaknar när hon går upp i ytlig sömn och sen inte kan somna om själv igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>