Less(en)

Kråkan var magsjuk i helgen, som sagt. Och jag med. Inte Kärleken.

Natten till idag har varit för bedrövlig, antar att det var den där sabla tidsomställningen som fuckade upp rutiner och den “inre klockan”.

Hur som helst har jag mått som en räv med terminal rabies hela dagen. Av trötthet, tänkte jag. Sov ju bara dryga två timmar.

Trodde jag skulle kräkas på Willys när jag handlade på vägen hem från jobbet. Lagade mat under stora våndor, försökte äta. Men allt kom i retur och jag sitter nu i omgångar på toa med huvudet i en hink.

Fan, det gör mig så jäkla less och ledsen!

Jag är less på alla jäkla sjukor kråkan drar hem! Jag är ledsen, för jag vet inte hur det går med jobbet när jag är hemma mer än jag är på jobbet nästan. Det var ju det enda de hade att anmärka på inför förlängningen på vicket och en framtida fast tjänst. Enda anledningen tillatt de inte gav mig fast direkt nu (istället för förlängt vick) är för att jag varit borta så mycket. De ville kolla om det är en trend eller något tillfälligt.

Kråkan är på dagis för att jag ska kunna jobba. Jag kan inte jobba för att hon är på dagis och drar hem en massa smittor.

Det gör mig ledsen.

Jag vill gråta, skita och spy.

3 reaktion på “Less(en)

  1. Fy så eländigt! Slänger ut en ide på vinst och förlust, du har säkert redan tänkt på det, men privat eller kommunal dagmamma istf dagis? Mycket färre barn, mindre trängsel, fräschare miljö och därmed mindre sjukor.
    Vet att ni bor lite “off” men har en kompis som bor mitt ute i nowhere och de får en kommunal dagmamma för samma peng som dagis på samma avstånd som dagis. Detta efter att ha axlat rollen som tjatkärring förstås, men det kan det ju vara värt…

  2. Jo, tanken har föresvävat mig, men inte mer än ett par sekunder. Dels för att jag personligen inte har några bra erfarenheter av dagmamma och på något sätt känns det inte lika tryggt och säkert att en enda person har hand om kråkan. Konstigt va?! Det låter ju jättekonstigt inser jag, det borde ju vara bättre på alla sätt och vis att bara ha en, men på något sätt känns det som om kråkan kan välja vilken “fröken” hon gillar bäst på dagis och dessutom har de väl lite koll på varandra, pedagogerna. Ingen får någonsin vara dum med min kråka! En dagmamma som är ensam med barna hela långa dagen utan att kunna gå ifrån och ta en rast och andas ut – herregud, stackars människa, jag är helt kokt i eget spad efter en dag med kråkan – då är det lätt att sinnet rinner över eller att man är mindre uppmärksam.

    Dels så är vi så supernöjda med kråkans dagis och hon trivs så himla bra, så vi vill inte gärna ta henne därifrån och köra ännu en omgång inskolning med allt vad det innebär…

    Och förr eller senare lär vi väl skaffat oss något slags immunförsvar och då blir vi inte lika sjuka lika ofta. (Jag har ju faktiskt varit frisk i en dag nu när halsmandlarna börjar svälla upp. I G E N…)

  3. Jobbar inte era dagmammor i grupp? De gjorde de när junior var i den åldern. Det bästa jag gjort var att ta honom från dagis till en mindre trygg grupp med en vuxen att vända sig till(och så klart en reserv och andra gruppmedlemmar och deras ungar att leka med) har för mig att de var fyra dagmammor med varsin syskongrupp. Min unge har fortfarande “vägarna förbi” sin dagmamma ibland. Slut med infektioner, slut med skrikande för att få gehör, bara normal utveckling eget tempo och en trygg unge. Och mamma för det var aldrig ett problem om trafiken stod still och jag med den.
    Funkar dagis så är det bra, för oss gjorde det inte så.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>