Snön lyser vit på fur och gran…

…snön lyser vit på taken.

Julstämningen börjar lägga sig över kråkslottet på landet.

I söndags hade vi adventsmys med vänner. Vi kokade knäck och gjorde Rocky Road medan andra bakade pepparkakor och de tredje kokade fugde. Barnen lekte, brasan sprakade i kaminen och Frank Sinatra sjöng om en vit jul

Och med lite tur blir det en vit jul i år. Det har kommit lite snö och om vi har tur får den ligga kvar till julafton.

Granen är klädd och än så länge har den fått stå utan att bli vält av litet kråkbarn. Hon har kommit på två knep på hur hon ska kunna röra granen utan att röra granen

  1. Hon matar julgransprydnaderna med russin och säger “nomnomnom” när de “äter”
  2. Hon pussar på julgransprydnaderna och säger “putt” varje gång.

Det är ju så himla gulligt att man inte kan vråla NÄÄÄJ, utan skrattar lite och klappar på henne istället.

Listigt barn, det där!

Det r fortfarande en del kvar att göra. Baka saffransbullar, göra klart Mozartkulorna, handla det sista, städa. Men så är det tröttman… På torsdag eftermiddag ska jag på läkarundersökning, bara för att utesluta fysiska orsaker till tröttman.

Imorgon jobbar jag halvdag – ska först på utvecklingssamtal på kråkans dagis. Om jag hinner handlar kråkan och jag lite på förmiddagen. På torsdag ska jag till läkaren och på eftermiddagen kommer mamma och Partnern. På fredag ska det lagas oändliga mängder mat. Så när jag ska hinna med det där andra, det vet jag inte.

Men det blir ju jul ändå, oavsett om jag ligger på soffan och sover eller om jag gör Mozartkulor och saffransbullar!

Tomten

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta —
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» —
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen —
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; —

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick — men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>