Lovet i bilder

En liten uppdatering kanske vore på sin plats…

Lovet har bjudit på

Julfirande

 

och därpå följade tågåkning norröver till Jämtland där Kärleken firat jul med sin familj. Det var mysigt som 17 att åka nattåg! Det har jag inte gjort sen jag var barn. Visst var det trångt och varmt som i en bastu, men det gjorde inte något. När tåget kom in till stationen tidigt på annandagens morgon väntade Kärleken där på mig och vi kröp ner i sängen och sov ytterligare några timmar innan det var dags att gå upp och möta familjen.

Väl i Jämtland har vi ägnat oss åt idel vinteraktiviteter så som

 Skridskoåkning. Hellre än bra, kanske man bör tillägga

 

Skotertur på isen

 

 Sparktur på isen iklädd Michelinutrustning

 

 Vacker soluppgång

 

 Kälkåkning i backar med liftsystem och olika lätta/svåra nerfarter. Den längsta nerfarten var 1250 meter lång! Hej vad det gick! Det var helt sjukt roligt! Rekommenderas om man har vägarna förbi Persåsen!

 

Solnedgång på väg hem från Persåsen

 

 

Åkt slalom i snö och blåst. Även det hellre än bra. Det blev några vurpor, men jag klarade mig undan några svåra skador. Jag behövde inte köras ner med skoter som sist jag åkte (för 17 år sen). När jag däremot klev ur bilen hemma på uppfarten efter en hel dag i backarna, halkade jag och vred till knät som givetvis svullnade och värkte ett par dagar efteråt. Tur att det gick över!

 

Åkt nordösterut för att hälsa på finaste Fin. Vidunderlig utsikt från bron strax innan samhället. Av Fin fick jag och Kärleken varsin mugg – min med kor på, Kärlekens med hästar på. Jag ska bespara er motiveringen till varför Kärleken fick hästar på sin ;) Dessutom fick jag en examenspresent som är så fin och unik att jag blev alldeles tårögd. Det kommer kort på den sen, efter själva examen. Hos Fin bjöds vi dessutom på elitgod stek med hel suverän sås! Receptet, Fin, receptet :p

 

Firat nyår på ett lugnt och sansat sätt hemma hos Kärlekens föräldrar. Det är kylan som ger mig den lätt maniska blicken på bilden, inget annat :)

 

 Njutit av nysnö och kyla

 

 Myst i soffan tillsammans med ett broderi

 

Njutit av ett alldeles vidunderligt landskap

 

Förutom allt ovan har vi även varit hemma hos en kompis till Kärleken på fest och dagen efter var jag inte alls särskilt pigg. Uff! Vi var även på ett bröllop då två av Kärlekens vänner gifte sig. Mycket fint, men jag var fortfarande sliten efter festen dagen innan. Vi har hälsat på Kärlekens syskon med familjer, vi har spelat spel, tittat på diabilder, tittat på film och ätit fantastiska mängder mat och godis. Nu måste jag späka mig fram till examen så jag inte spräcker klänningen.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag var nog jämte i mitt förra liv och jag hoppas att jag blir det någon gång i detta livet också.

Jag har haft det så bra under lovet, men det är allt skönt att vara hemma igen.

En vecka till jul

I söndags skulle Kärleken iväg på grabbkväll. Jag kunde ju inte vara sämre, så jag anordnade en tjejkväll här hemma. Det var så himla mysigt! Förutom jag kom svägerskan och Lillan, Kandidaten, kursare I med sin lilla Russelbebis, kursare C, grannen, och kursare J med sin valp.

Jag tar mig friheten att stjäla lite bilder från Kandidaten. Hoppas du ursäktar :)

Lillan viftar omkring på golvet

 

Kursare I‘s Russelbebis

 

Faster och Lillan

 

Kursare J‘s valp

 

Vi gullade med valpar och bebis och pratade en massa tjejsnack. Som kursare I uttryckte sig: på tjejpartyn ska man prata om de fyra S’en: Sex, Smink och Stora Snoppar. Ungefär så var det ;) Jag hade det så himla mysigt och bra! Jag älskar verkligen alla mina fina vänner! Pöss på er!

I måndags var första dagen jag kunde ha på mig byxor utan resår i midjan. Jeans alltså. Sweet. Att gå omkring som en pösmunk i mjukisbyxor har ju såklart sin charm och här i Gottsunda kan man nästan säga att Adidasbyxor med ränder på sidorna är mode. Men det är inget mode jag uppskattar. Jag kan ha jeans och jag kan sova på mage. Jag har fortfarande ingen känsel i huden medialt om snittet på vänster sida, men vad spelar det för roll?!

Det är långa och bitvis dödligt tråkiga dagar i skolan. Idag var den tråkigaste dagen sedan urminnes tider. Jag tror bestämt att man kan avlida av tristess, jag var inte långt borta idag kan jag meddela. Jag sms-terroriserade i stort sett alla i min telefonbok bara för att hålla mig vid mina sinnens fulla bruk. Nuff sagt om det.

Tja vad har mer hänt?

  • Jag har gråtit lite över Pussel, hunden som aldrig blev, när jag gav bort sakerna som skulle blivit hans
  • Jag har gråtit en hel massa över Ella Brun
  • Jag har skrattat så att jag fått magkramp, bara för att jag mår så bra och för att jag älskar så att jag tror jag sprängs
  • Jag har äntligen hittat ett par vita festskor till balen
  • Jag har lämnat in balklänningen för att få den uppsydd till rätt längd
  • Jag har fipplat en massa med adressändring och tillsist, efter ett par arga samtal, fått allt iordning. De ville nämligen inte byta mitt efternamn, utan bara lägga till mitt nya. Vilket skulle ge oss fyra namn på brevlådan. Mitt nuvarande, mitt gamla dubbelnamn och så Kärlekens efternamn. Smidigt…
  • Och så suttit oändliga timmar i föreläsningssalen. Jag är inte van! Jag förstår inte hur jag orkat med det i så många år!
  • Sökt jobb

Ja, det var väl ungefär det.

Ella 11 år

Idag fyller min bruna hund 11 år och jag saknar så att det gör ont i hela bröstet.

Ella i snön

Flaxiga bruna öron

Ren kärlek

Godissugen

Klapp och kram

Med sol i ögonen och barr på näsan

Bästa vänner

Sov gott, mammas älsklingsbruna hund

Sötast

Är inte det här det sötaste barnet som någonsin skådats?! Jo, det är klart, det är ju fasters lilla tös! Lillan har hunnit bli sex månader gammal och älskar sin gåstol, sin hoppgunga, Pippi Långstrump, plastbollen som syns på bilden, gröt och att busa med pappa.

Och jag älskar Lillan!

Märkligt hur mycket man kan älska ett barn som inte är ens eget!